Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskt familjelif i slutet af 1700-talet. Af Oscar Levertin. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskt familjelif i slutet af 1700-talet.
453
samma förlagen, och det ville den
gamles hela filosofi till att stå bi. Ett tyngre
slag än det ekonomiska betrycket
väntade dock de gamla genom deras äldsta
dotters, Brite-Louises, sjukdom och
frånfälle.
Almqvist och hans käcka och
gladlynta unga fru hade ju börjat sitt
giftermål under de lyckligaste auspicier —
de lefde »som englar i hop», och den
unga frun väntade med leende på, att
»den skalken Charles skulle göra henne
tung på foten». Upprepade missfall
un-dergräfde emellertid hennes hälsa, och
vi se af familjens bref, med hvilken oro
hennes förstfödde emotsågs vid
nedkomsten i slutet af november 1793. Det gick
lyckligare än man vågat hoppas, och
Gjörwell lämnar långa beskrifningar från
»Barselstuen». Lördagen den 30 döptes
gossen af kyrkoherden Drysén i
Adolf-Fredrik — faddrar voro Gjörwell mot
den vittre expeditionssekreterarens
Kö-keritz’ fru (född v. Seltzen och
släkting till mannen) samt unge Gjörwell
mot en cousine till Almqvist, mamsell
Bergman. »Namnet Carl Jonas Louis
fick han efter Morfar, Farfar och
Moder ; i dagligt tal kallas han Love. De,
som förstå sig på Barnaansigten säga,
att han är eller blir avec le temps
vacker». Så lyder den första anteckningen
om den man, om hvilken sedermera
skulle skrifvas och undras så mycket.
En tid efter Loves födelse flyttade
familjen Almqvist till gårdar, som
krigskommissarien köpte, norr om Stockholm,
Sätra och Antuna, och makarna fingo
härute flera barn. Men landtluften
förmådde ej återställa Brite-Louises, som det
tycktes, ohjälpligt angripna konstitution.
Ett bref till modern från 1804 andas ej
blott sjuklingens tillfälliga förstämning
utan liksom en obotlig trötthet. Genom
dess rader får man bilden af en Maria,
som af lifvet tvungits att blifva Martha
och missmodigt suckar under dagens oro
och stoftets krämpor. Det har skrifvits,
att J. L. Almqvist tänkt på brytningarne
mellan sina föräldrar, då han i sitt
ungdomsverk Amorina med bjärta färger
målade oenigheten i allt mellan
kyrkoherden Liberius och dennes maka,
mellan en krass förståndets man och en
sannskyldig fantasiens martyr. Det är
högst ovisst, — man ihågkomme, att
Love Almqvist ej var mer än tolf år
gammal, då modern dog, men säkert är,
att Almqvists far hellre läste »siffror än
bokstäfver», och att hans mor gör
intrycket af en kvinna, som förlyft sig på
moderskapets och verklighetens plikter.
Bröstsjukdomen — detta fina
eteri-serings- och befrielsemedel — gjorde
hastiga framsteg inom henne — och
i juli 1806 beskrifver Gjörwell hennes
sista stunder, en öfveransträngd ung
kvinnas blida afsked ifrån världen, och
han tillfogar:
»Hon blef svept uti en hvit
Netteldukskläd-ning, som hon därtill utsett, och hade på sitt
hufvud den mössan, som Stafva skickat henne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
