- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
518

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Vetenskapsmannens trolofvade. Af A. U. Bååth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapsmannens trolofvade.

Huru hjårteljuft det kännes!
Stilla, fint hon ler;
hem, som snart skall blifva hennes,
nu hon ordnadt ser.

Nöjd hon sjunker ned i stolen
invid fönsterkarm.
Kammarn af septembersolen
göres ljus och varm.

Hur den låter allt härinne
bli på färger rikt!
Enkelt hem för känsligt sinne
glimmar sagolikt.

Nu hon har med egna händer
ordnat alltihop.

Ej han vet det. När han länder
hit — hvad glädjerop!

Böckerna, de digra, många,
upp hon prydligt satt,
upp i rader, vackra, långa,
forskningsskatt vid skatt.

Blåa band invid de gula,
röda vid de blå,
men de slitna, grå och fula
bak de andra stå.

Blicken följer nöjd hvar hylla,
njuter granna band:
solens skimmer hon förgylla
ser hans tankars land.

Hör, på klocka,n friskt det ringer,
nu han fröjdas skall!
Lått hon upp mot honom springer,
men han står där kall. —

Blickar kring sig, icke ler han,
minen år ej glad;
sina håra böcker ser han
stå på död parad.

Villsamt virrvarr, ingen reda,
allt år ställdt på tok,
ja, han kunde just få leda
vid hvarenda bok!

Hon sin arm, den vackra, runda,
lägger om hans hals,
ber, att han en stund må blunda,
icke bannas alls;

sätter honom se’n i stolen
där vid fönsterkarm:
»Se nu upp — semptembersolen
lyser den ej tarm!»

Upp han blickar, gladt han glömmen
grollet — ser allen
sol, som öfver böcker tömmer
sonande sitt sken.

Färgglans öfver lärda verken!
Nog han reder dem,
svika icke alla märken
här i ordnadt hem.

Och hon slår sin arm, den runda,
åter om hans hals,
Nu förmår han ej att blunda,
bannas icke alls.

A. U. Bååth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free