- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
24

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 3, Mars - Musik. Operan. Konserter. Af E. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 24

dagboken.

tillfällighet gjerde, att samma dag var af
minnesrik betydelse för den mozartska operans
svenska historia, i det att Don Juan den
aftonen för 3001de gången gick öfver k. scenen.
Att huset var till sista plats ntsåldt, behöfver
lika litet nämnas, som att bifallet från den till
största delen högtidsklädda publikens sida var
frenetiskt. Operan gick öfver hufvud ganska
väl, rollbesättningen var lyckligare väld, än då
operan gafs vid d’Andrades gästspel för 2 år
sedan, och intrycket af föreställningen i dess
helhet blef i följd häraf mera oblandadt
njut-ningsfullt, än då var fallet. I donna Annas
parti var fröken Labia afgjordt till sin
fördel; särskildt i första aktens entré-scen fick
den unga italienskan fram något af den
sydländska glöd och den omedelbara värme i
spelet, som man under de gångna åren så
ofta förgäfves längtat att få konstatera.
Sångpartiet öfversteg visserligen vida fröken
La-bias krafter, men äfven härvid har man ju
under tidernas lopp hunnit vänja sig, och det
förra blef ju i alla händelser ett betydande
pius. Fru Östbergs Elvira tillhör som bekant
konstnärinnans bästa partier; i äkta klassiskt
föredrag af den mozartska musiken och i
uttrycksfullt spel söker hon helt visst sin like.
Fröken Sparrman var, såsom redan antydts,
ingalunda oäfven i Zerlinas parti; och herr
Brags Leporello hade sedan förra gången
»legat till sig» i ej obetydlig grad.

Än dÄndrade själf då?

En nära nog oöfverträfflig konstskapelse
var hans Don Juan. I minsta detalj fint
utarbetad, buren af äkta sydländsk glöd och
därjämte kryddad med en pikant tillsättning
af naturlig humor, var konstnärens uppfattning
och återgifvande af partiet i såväl musikaliskt
som dramatiskt afseende af en oemotsåndligt
tjusande verkan. Af anmärkningsvärdare
detaljer i framställningen påpekar jag det
elek-tricerande föredraget af den i svindlande
tempo sjungna champagnearian, den med
hänförande behag föredragna serenaden samt det
kraftfulla, gripande spelet i scenen med
sten-gästen.

Äfven i Rossinis Vilhelm Tell, i
Tannhäuser och i Pajazzo har d’Andrade firat de
största triumfer. 1 den förstnämda af dessa
tre operor sekunderades konstnären
förträffligt af hr Ödmann som Arnold Melchthal, fru
Linden som Hedvig samt fröknarna Frö-

din och Karlsohn i Mathildas och Jemmys
partier. Som anförare för Gesslers lifvakt
tilldrog sig hr Rundberg under aftonens lopp
en alldeles särskild uppmärksamhet genom sin
minst sagdt originela sång. Jag torde i ett
kommande nummer få tillfälle att i fråga om
d’Andrades intressanta gästspel tillägga ett och
annat, som utrymmet denna gång ej tillåter
mig att omnämna.

Konserter.

Den danske violoncellvirtuosen Henry
Bramsen, hvilkens då tillämnade uppträdande
jag i förra numret omnämde, lyckades aldrig
tillvinna sig publikens intresse och fick spela
för så godt som tomma hus. Den unge
artisten ägde en för sitt knappa tjugutal år
synnerligen högt uppdrifven teknik, ganska
bred och fyllig men ej särdeles kraftig ton,
hvarjämte han spelade känsligt och med god
uppfattning. — Hrr Grevillius har gifvit en
ganska talrikt besökt konsert å
Vetenskapsakademiens hörsal, dervid biträdd af fru
Sterky och Direktör Hjalmar Meissner. Mindre
frekventerad var fröken Labias konsert å
Akademiens orgelsal, dit endast en mindre krets
af sångerskans umgängesvänner samlats,
hvadan soaréen fick en mera privat karaktär och
knappast faller inom det offentliga musiklifvets
område. Tredje kammarmusiksoaréen bjöd på
tvenne nyheter, Smetanas pianotrio i f-dur
och en stråkkvintett af Ellberg. Den senare
vittnade godt om vår unga landsmans
produktiva begåfning, och gjorde särskildt på grund
af den rediga och klara formbehandlingen ett
behagligt intryck, äfven om den ej i högre
grad var präglad af originalitet i det musikaliska
tankearbetet. — Af största intresse var
Fil-harmoniska sällskapets konsert den 1 1 mars,
då Sebastian Bachs Matteuspassion kom till
utförande. Det härliga verket gjordes
synnerligen väl, körerna voro ypperligt inöfvade och
solostämmorna anförtrodda åt de bästa
förmågor, i det nämligen herrar Salomon Smith,
Max och Agnar Strandberg samt fru Edling
och fröken Hulting medverkade. Verket
gjorde det djupaste intryck och mottogs med sådant
intresse, att det ånyo utfördes vid en andra
konsert i Östermalms kyrka, som äfven den
fyllts af ett tacksamt auditorium.

E. L.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free