Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 5, Maj - Litteratur. Svenska statens samling af väfda tapeter. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Årg-, 1895.
Bilaga till ORD OCH BILD.
LITTERATUR.
Svenska statens samling af väfda
tapeter har sedan ett och ett halft århundrade
tillbaka befunnit sig i ett ytterst vanvårdadt
tillstånd, till dess intendenten för konungens
konstsamlingar d:r J. Böttiger grep sig an med
det omfattande varfvet att ordna och beskrifva
densamma. Frukterna af detta arbete, som
sysselsatt honom under loppet af flere år,
framträda nu, till en början i en första volym, som
skildrar tapetsamlingarna och tapetväfveriet
under femtonhundratalet.
Detta arbete, tillegnadt konungen, hvilkens
frikostighet underlättat dess utgifvande, är ur
tlera synpunkter förtjänt af att
uppmärksammas. Till en början frapperas man af den
ytterst präktiga utstyrseln. Boken är i
folioformat, tryckt hos Iduns tryckeriaktiebolag å
det yppersta handgjorda papper af blåaktig ton,
tillverkadt å Tumba pappersbruk; den är
illustrerad med i i ljustrycksplanscher från W.
Silfversparres nya grafiska bolag samt med en
mängd i texten intryckta autotypier. Hela
upplagan utgör 200 numrerade exemplar. Att
den ståtliga volymens innehåll är resultatet af
mycken forskningsmöda lär ej kunna undgå
ens den, som blott flyktigt genomögnar
densamma. Om något återstår att önska, vore
det väl snarast att denna gedigenhet hade varit
mindre påfallande, så att arbetet, utan att
förlora något ur forskningsintressets synpunkt,
dock, om möjligt, mera än som skett dominerats
af allmännare synpunkter. Men huru ofta
uppfylla väl vetenskapliga arbeten en sådan
fordran från dem, som utan att fördjupa sig i
undersökningarnas möda vilja vinna del af
deras resultat? Det föreliggande arbetet är gjordt
till forskningens fromma, med fullständighet
mera än lättlästhet till ögonmärke, och det blir
en sekundär uppgift att draga den
kulturhistoriska musten ur dess rikedom på nya
upplysningar.
Författaren säger sig ej hafva alsett att
gifva en fullständig skildring af det svenska
tapetväfveriets historia. Dock torde en
beskrifning af de arbeten, som utförts för våra
konungahus, icke blott angifva hela den
typiska gången af denna dyrbara industris
utveckling i vårt land utan äfven innefatta alla
dess viktigaste enskildheter, hvadan detta
arbete, när det föreligger färdigt, torde kunna
sägas utgöra en nära nog uttömmande
monografi, till hvilken vi icke hafva någon
motsvarighet för någon annan del af vår
konstindustri.
Den textila konstens alster intogo under
1500-talet en betydande plats bland tidens
sparsamt förekommande bohag. Vid sidan af
den husslöjd, som sedan urminnes tider
fortgått, uppstodo vid denna tid en mängd
ryktbara konstväfnadsanstalter. Smaken för
flamsk-väfnader spred sig hastigt och infördes i
Sverige genom tapetväfvare eller »guldväfvare»,
inkallade af Gustaf I. Den förste af dessa,
hvilkens namn är oss bekant, är Johan
tar-penzier, som omkring 1 540 befann sig på
Gripsholm. Han försvann snart, och hans
efterträdare blef Daniel van Santhro, möjligen
hit-sänd genom försorg af den nederländske
målaren Jan van Schorel, som stod i förbindelse
med konung Gustaf. En till biträde hos
honom anställd svensk, Nils Eskilsson, blef
förmodligen af konungen sänd till Antwerpen för
att förkofra sig i väfvareyrket; i så fall återkom
han senast 1 5 5 1. Han och den 1552 anlände
N:r 5. Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
