Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 6, Juni - Hedersmedaljerna - Brahms-Phantasie. Af Karl Wåhlin - Teater. Victor Holmquist †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 44
dagboken.
utmärkelser, som förekommit. Den medalj,
som den gamle målaren nu erhållit, gäller i
långt högre grad hela hans ärorika
konstnärsbana än hans i år utställda arbeten.
Bartholdi, född 1834, är sedan trettio år
tillbaka en ryktbar konstnär. Han blef
bildhuggare efter att någon tid hafva studerat
målning hos Ary Scheffer. Hans mest
bekanta arbeten äro det ståtliga Belfort-lejonet
i Paris, »Friheten upplysande världen»,
Frankrikes gåfva till Amerikas förenade stater i
anledning af hundraårsminnet af dess
oafhängighetsförklaring, det största af alla moderna
skulpturverk, rest på en klippa utanför
New-Yorks hamn 1886, samt den stora fontänen
å världsutställningen 1 889. Hans grupp på
salongen, »Schweiz tröstande Strassburg 1870»,
som kommer att resas i Basel, har ådragit
sig mycken uppmärksamhet.
Baude är född 1853 och har utställt på
salongen sedan 1877. Han är Frankrikes
förnämste träsnidare och har knutit sitt namn
oskiljaktigt till de stora illustrerade
tidningarne, sådana som »1’Illustration», »le Monde
illustré» och »1’Univers illustré». »Ny
illustrerad tidning» har under sin nuvarande
redaktion ofta bragt prof på Baudes
förträffliga konstnärsskap. Han har med
förkärlek tolkat så väl den äldre som den nyare
konstens skapelser samt utfört en mängd
porträtt af samtida. Vid världsutställningen 1889
belönades han med guldmedalj.
Brahms-Phantasie. Den i Leipzig
bosatte bildhuggaren, målaren och etsaren Max
Klinger har nyligen publicerat ett album med
etsningar, till hvilka Brahms’ kompositioner
gifvit honom motiven. Han har häri velat
gifva lif åt de bilder och uttryck åt de
stämningar, som musiken framkallat hos honom.
Man ser kompositören vid sitt piano, med
hafvet bakom sig; ur de brusande vågorna
uppstiger en sirén och spelar i mäktiga harpo-
slag hafvets lockelse och hemlighetsfulla
tjusning, medan luften fylles af kämpande andar
i molnskepnader. Man ser titaner stapla
Pelion på Ossa och strida mot de olympiska
gudarne. Prometeus röfvar elden från
himmelen, människorna församlas kring nya altaren
och dansa kring bränneoffren, men Iapetos’
väldige son fängslas, och skummande af raseri
bäres han af Jupiters örn och Merkurius högt
öfver land och vatten till den skytiska kust,
där han får umgälla sin bedrift. Slutligen
lösas hans bojor af Herkules, och han brister i
gråt, öfverväldigad af känslan af sin frihet.
Det är mycket sannolikt, att musici ej
skola rätt förstå sammanhanget mellan Klingers
etsningar och Brahms’ musik, ty att i bilder
öfversätta en tondikt, i hvilken hvarje åhörare
inlägger det tanke- och känsloinnehåll, af
hvilket han är mäktig, hör till de vågsammaste
företag man kan tänka sig. Men ju mera
man upphör att tänka på Brahms och riktar
sin uppmärksamhet på Klinger, som d&t här
egentligen är fråga om, dess mer skall man
kunna uppskatta och njuta af detta arbete, i
saknad af alla sådana egenskaper som betinga
en populär succés men i stället i besittning
af den största konstnärliga lyftning och
idérikedom. Klingers skaplynne är lika
helle-niskt som Böcklins är tyskt, och hans
skönhetskänsla når upp i jämnhöjd med fantasiens
oerhörda dristighet.
»Brahmsphantasie», som anses utgöra
höjdpunkten af Klingers bana såsom etsare, består
af 41 stick, etsningar och litografier, af hvilka
9 etsningar på hela blad och de andra
bilderna intryckta vid sidan af musiken. Efter
tryckningen af 100 exemplar blefvo plåtarne
förstörda. Ett exemplar (pris 450 kr.) finnes
i Hallins konsthandel i Stockholm. De flesta
af Klingers tidigare etsningscykler — 1 1 till
antalet — äro utsålda.
K W—n.
TEATER.
Victor Holmquist. †. Pingstaftonen den
i juni afled plötsligt vår framstående
skådespelare Victor Holmquist, född den 24 sept.
1842 och sedan ett kvarts sekel en af
hufvudstadens och landsortens mest förklarade
gunstlingar. Och Holmquist hade som
konstnär i rikaste mått de egenskaper, som alstra
ett dylikt gunstlingsskap; han var ett naturens
söndagsbarn, full af naiv godmodighet och
skämtsam älskvärdhet, hvilka i förening med
hans rika fond af verklig humor måste
tlil-vinna honom sympati och beundran. Och
arten af hans humor — han var i långt högre
grad humorist än vanlig komiker —
stämplade honom som i hög grad svensk. Det var
vårt tröga lynne, fullt af hetsigheter, med sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
