Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Växtlifvet i folkets tro och diktning. Af Eva Wigström (Ave). Med 9 vignetter, tecknade för »Ord och bild» af Gunnar G:son Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
EVA WIGSTRÖM (AVE).
senare prästkrage, efter de hvita
ringkragar, som prästerna i Danmark ännu
bära. Här och där i bygderna häfdar
hon ännu sina höga anor och benämnes
Hvita elden, men den gamla förföljelsen
mot Balders bryn spåras där tillika, ty
hvita elden får skuld för att bränna sår
på de händer, som bryta henne.
Den hvita gungande åktinnan
(näckrosen) kan du i afton lämna i fred, hon
ber dig att få lefva sitt hemlighetsfulla
lif; förstår du ej hennes bön utan rycker
henne upp från djupet, blir du döf.
Herrans- och Mariehänder (orchidèen) blomma
på den fuktiga ängen; tag gärna de
vackra blommorna till din drömkrans
men gräf ej upp dess rötter, ty du skulle
kanske då finna den ondes svarta finger
däribland. I din rökelsekvast kan du
binda in den blommande blindnässlan
(Lamium album), där blir ändå nog af
hennes rörstänglar, i fall du senare skulle
behöfva några för att genom dem blåsa
bort »älfva- och ommeblåst», som
åstadkommer röda, svullna lemmar.
Tst, låtsa ej se dem! Det är en
ungdomsflock, som frän stenrösen samlar
kärleksörten (Sedum Telephium), som vet mera
om den rätta kärlekens art än alla
andra träd och örter, ty den lefver på så
oändligt litet, tål både ondt och godt
och blir under alla förhållanden
växtvärldens fetknopp. Därför talar denna
ört ännu till människors barn naturens
djupsinniga språk, och naturbarnen
förstå det ännu och sätta kärleksörten i
långa rader i de låga, midsommarprydda
stugorna, där de gro under takbjälkarne,
så det synes hvilka namngifna
människopar som böja sig tillsamman.
Stilla! säg ingenting åt de gestalter,
som syssla där innanför trädgårdshäcken!
Det är husets folk som binder trådar kring
isops-, åbrodds-, salvie- och pionbuskarne
samt sätta äggskal öfver dessa senares
blodröda knoppar, ty under
midsommardagen bor kräftan i dessa örter samt i
libstickan och måste på detta sätt
hindras att flyga i näsan på okunniga
människor, som under dagen lukta på dessa
örter.
Är din drömkrans färdig nu ? Du
skall icke svara, ty då förlorar den sin
mystiska makt, men jag vet, att du ej
tycker om att gå ensam öfver korsvägen
denna kväll; därför följer jag dig hem.
Tag min hand, om du känner dig rädd
under denna vår midsommarvaka! Ser
du gossen, som går kors öfver de fyra
sammanlöpande vägarne? Han gör ej
något värre än du gjort med din
blomsterplockning; han hämtar sig fyra
grässtrån från korsvägens fyra väderstreck
för att få drömma om sitt blifvande
—-huskors under morgontimmarne.
Så du skälfver, lilla okunniga
stadsbarn ! Följ du bara med öfver gräsvallen!
Mannen, som låtsar slå gräs, där
knappast strå finnes, förer bara lien öfver
den klena växten för att liksom hetsa
och locka den till en kraftigare
ansträngning, så att efterhostens eller nästa års
grässkörd må blifva riklig.
Nu gå vi gångstigen genom det
böljande rågfältet! Nej vänta, där sitter ju
en grupp och binder sorg- och glädje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
