- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
98

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Alexandrine Henriette Sparre. En tidsbild från det adertonde århundradet. Strödda anteckningar ur ett familjearkiv af J. J. Albert Ehrensvärd. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

J. J. ALBERT EHRENSVÄRD.

far tillfälle att göra, är icke att försmå;
ty med de fel och egendomligheter,
som vidlåda henne, utgör likvisst
Alexandrine Sparre en sund och lifskraftig
bild från det föregående århundradet.
Men äfven i andra afseenden erbjuda
dessa bref åtskilligt lockande för en hvar,
som med det förflutna vill stifta en
förtroligare bekantskap än den, som står att
vinna genom blotta kännedomen om de
stora, i historien upptecknade
händelserna. Spridda kulturhistoriska drag låta
sig uppfånga, och i brefskrifvarinnans
eget åskådningssätt framträder samtidens
återspegladt. Härtill kommer, att
grefvinnan Sparres brefväxling med sin man
förskrifver sig från två perioder af Gustaf
III:s regering, hvilka särskildt äro
ägnade att väcka intresse, nämligen först från
de ljusa, förhoppningsfulla månaderna,
som närmast följde efter den 19 augusti
1772, och sedan från de oroliga
oktoberdagarne 1788, då fienden samtidigt
från två håll hotade rikets gränser, och
den inre jäsning, som redan burit frukt i
Anjalaförbundet, bebådade nya
söndringar och nya hvälfningar. I sin mån
bidrager denna brefsamling att belysa
tänkesätten under dessa båda vidt skilda
men hvar för sig karakteristiska episoder
ur Gustaf III:s växlingsrika lefnad.

Alexandrine de Cheuses var född den 13
juni 1735 i den holländska kolonien
Surinam, hvarest fadern var
generalguvernör. På fädernet tillhörde hon en
ursprungligen fransk men sedermera på
grund af religionsförföljelserna under
Ludvig XIV emigrerad familj; modern —
Katarina Eleonora Temmingk — var
däremot af en infödd holländsk släkt. Efter
de Cheuses’ död trädde modern år 1738
i nytt äktenskap med- föremålet för sin
ungdomskärlek, friherre Joachim von
Dü-ben, i historien bekant såsom
frihetstidens siste kanslipresident. Düben hade
en kortare tid varit anställd vid svenska

legationen i Haag, och här hade
grundlagts den böjelse, som för Katarina
Eleonora Temmingk och hennes späda dotter
skulle skapa ett nyt^ hem i det aflägsna
och okända Sverige. Redan 1749 afled
modern, och ehuruväl Alexandrine de
Cheuses’ förhållande till stjuffadern vid denna
tid synes hafva varit prägladt af
förtroende och tillgifvenhet, torde likvisst den
isolerade ställning, som hon intog i
Sverige, i förening med stjufifaderns
inträdande i ett nytt gifte hafva bidragit till
hennes beslut att redan vid nyss fyllda
17 år räcka sin hand åt den mer än
dubbelt äldre Johan Sparre. Härmed må
nu förhålla sig huru som helst,
äktenskapet, hvilket ingicks 1752, blef, såsom
tydligt framgår af hennes efterlämnade
bref, i hög grad lyckligt.

Johan Sparre, hvilken vid denna tid
var en man på 37 år, hade å den
militära banan hunnit till öfveradjutant och
öfverstelöjtnant. Åtskilligt hade han sett
sig om i världen, och hans militära
erfarenhet var förvärfvad å slagfältet. Det
sorgligt ryktbara finska kriget 1741 —
43, i hvilket han tjänstgjorde såsom den
olycklige befälhafvaren Charles Emil
Lewenhaupts öfveradjutant, hade väl ej
kunnat i högre grad bidraga till hans
utveckling; men i stället hade han å
utländsk mark haft tillfälle att på
hedrande sätt göra sina lärospån under befäl
af två af samtidens ryktbaraste
fältherrar, Eugène af Savoyen och Moritz af
Saxen. Han hade därvid gjort sig ett
namn icke blott såsom en tapper och
oförvägen krigare utan äfven såsom en
af sin tids mera vetenskapligt bildade
officerare. Lägger man härtill hans börd
och släktskapsförbindelser •— bland
annat var han svåger med Anders Johan
von Höpken — tycktes han med skäl
kunna vänta sig en vacker framtid.

Under det pommerska kriget
avancerar han äfven till öfverste, utmärker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free