Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Alexandrine Henriette Sparre. En tidsbild från det adertonde århundradet. Strödda anteckningar ur ett familjearkiv af J. J. Albert Ehrensvärd. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALEXANDRINE HENRIETTE SPARRE.
I I I
äfven damer »de condition» samlades där,
om också Vauxhallen eljest i likhet med
sin engelska förebild var afsedd för »tout
le monde de toute sorte». »Jämlikhet,
kvalm och musik» är som bekant den
karakteristik, som fru Lenngren omkring
20 år senare afgaf öfver detta nöje; och
i samma riktning synes äfven grefvinnan
Sparres omdöme hafva utfallit: »avouez
que nous sommes bien simples» —
utbrister hon nämligen med anledning häraf.
Äfven af dessa bref får man det
intryck, ätt den sedernas förfining, som var
samtidens stolthet, och som äfven för
eftervärlden ingår i föreställningen om
1700-talet, knappast trängt längre än till ytan.
När blodet råkade i svallning, försvann
snart den lätta fernissan, hvarunder
naturmänniskans gröfre instinkter dolde
sig. Ett bevis härpå är den råa
behandling, för hvilken enligt grefvinnan
Sparres berättelse en af »de tre gracerna»,
Ulla Fersen, var utsatt. Gärningsmannen
var ingen annan än hennes egen man,
friherre Nils von Höpken, med hvilken
hon lefde i ett synnerligt olyckligt
äktenskap. I raseri öfver hustruns otrohet
öfverföll han henne å en offentlig
maskerad, sparkade henne på det
våldsammaste samt tilltalade henne med ord, som
knappast för nutidens läsare kunna
återgifvas, och hvari beskyllningen för
otrohet låg innesluten. »Quelle horreur, mon
dieu», utbrister brefskrifvarinnan med allt
skäl. — Äfven grefvinnan Sparre själf
kunde emellanåt begagna sig af rätt
grof-korniga men på samma gång lustiga
uttryck, när hon i skämtsam form
förmanar sin man att icke svika den
äktenskapliga troheten, förmaningar, som
gärna åtföljas af ett litet hotande:
»entendez-vous bien, monsieur le Général!»
Några bidrag till samtidens politiska
historia, huru mycket den än upptagit
hoikretsarne, finner man icke i denna
brefsamling. Den utgör väl ett troget
k. a. ehrensvärd hyllande sin svärmor.
akvarell af karl august ehrensvärd.
/ Tosterups arkiv.
eko af de kringflygande krigsryktena, af
gängse reflexioner öfver mera
uppseendeväckande tilldragelser såsom Fersens
hastiga afskedstagande från rådsämbetet
m. m., men något som är ägnadt att
sprida nytt ljus öfver händelsernas
förlopp innehåller den icke. Af intresse
kan endast vara att omnämna, hurusom
grefvinnan Sparre redan den 17
november vet att berätta, det konungen börjat
tröttna på Sprengtporten. Vänskapen
mellan Gustaf III och hans förnämste
medhjälpare vid revolutionen hade
således blott varat några månader — om
ens det. Synnerligen välkommen torde
denna underrättelse hafva varit för
Sparre, hvilken äfven han rönte obehag af
Sprengtportens sjukligt misstänksamma
och besvärliga lynne.
I slutet af mars eller början af april
månad 1773 har Alexandrine Sparre
ändtligen fått sin önskan uppfylld att tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
