- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
115

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Planetsystemets framtid. Af N. V. E. Nordenmark. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLANETSYSTEMETS FRAMTID.

Il 5

af fasta eller gasformiga småpartiklar, så tätt
sammanhopade, att de se ut som en enda
solid massa, liknande stackmolnen i vår
atmosfär. Ja, man kan utan svårighet se
huru små stjärnor som helst genom denna
dunstmassa, utan att någon som helst
ljusbrytning visar sig. Svansen är ännu
tunnare och kan ha den mest gigantiska
utsträckning; man har observerat
kometsvansar med en längd af ända till 40
millioner mil. Själfva kärnan är
betydligt mindre men har understundom en
diameter så stor som jordens.
Emellertid äro de, som sagdt, oaktadt dessa sina
väldiga dimensioner, synnerligen lätta, och
man kan därför närmast betrakta dessa
himlakroppar som kosmiska moln,
hufvudsakligen bestående af kolväten, men
äfven af andra ämnen såsom möjligen
t. ex. järn.

Likväl ha kometerna, så obetydliga
de än äro, i alla tider förstått att injaga
skräck hos en vidskeplig allmänhet. Krig
och örlig och alla möjliga
samhällsolyc-kor sattes i samband med dessa
underliga, mystiska och sällsynta företeelser på
himlahvalfvet. Så läser man t. ex. i en
anteckning från 1454: »Komet och stort
slagsmål bland skomakarne i Liineburg»,
eller på ett annat ställe: »1668 visade
sig en stor komet, som medförde stor
dödlighet bland kattorna i Westphalen».
1 vår tid är man nog ej så vidskeplig,
men öfvertron på detta område är nog
ej fullständigt utrotad, och ofta hör man
den frågan framställas : huru skulle det gå,
om en komet sammanstötte med jorden ?
Fantasien har också härvidlag hos en
okunnig allmänhet uppjagats genom
samvetslösa tidningsankor, hvilka i de flesta
fall förskrifva sig från den från sitt
kloster förrymde munken, numera falske
väderleksspåmannen och domedagsprofeten
Falb, hvilken själf behagat gifva sig namn,
heder och värdighet af astronom, oaktadt
talrika dementier och protester från ve-

tenskapsmännens sida. Jag vill därför
nu i förbigående med eftertryck få det
framhäfdt, att så snart en tidningsnotis
förskrifver sig frän den mannen, kan den
inrangeras bland de feta tidningsankornas
plats och förtjänar ej någon som helst
tilltro.

Hvad nu frågan om en
sammanstötning med en komet beträffar, så kunna två
fall tänkas inträffa; antingen så, att endast
kometens svans berör jorden, eller ock så,
att själfva kärnan träffar jorden. Det förra
fallet har enligt senare beräkningar
inträffat med en kometafår 1861, hvilken
enligt räkningar gjorda af astronomen Liais,
strukit med sin svans öfver jorden och
månen. En engelsk astronom påstår sig
äfven den natt, då detta borde hafva
inträffat, hafva iakttagit ett främmande, gult,
fosforescerande sken, liknande norrskenet,
öfver hela himlahvalfvet. Huru härmed
förhåller sig, är numera svårt att afgöra.
Emellertid bör, om svansen sveper öfver
jorden och dess atmosfär, ett meteorregn
uppstå så skönt att vår fantasi ej räcker
att måla det imposanta skådespelet, men
någon större fara för våra lif eller våra
hem torde det ej medföra. Skulle åter
själfva kärnan, som är något tätare och
i vissa fall till och med tyckes bestå af
fasta beståndsdelar, träffa jorden i dess
lopp, så skulle möjligen genom den af
kometens fall alstrade värmen en sträcka
på några mils omkrets totalt förstöras,
men detta vore på sin höjd allt. Man
kunde då tänka sig det fall, att
kometen träffade något af kulturcentra, t. ex.
Paris, London eller Stockholm, och
skadan vore ju i så fall stor, huru intressant
än fenomenet vore i astronomiskt
hänseende. Fölle kometen ned i oceanen,
vore ju olyckan reducerad till ett mini
mum. Genom den förbränning, som skulle
uppstå vid en dylik sammanstötning,
komme en mängd osunda gaser att alstras och
utbreda sig i atmosfären, hvilket ju skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free