Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Capriminnen. Af Anshelm Schultzberg. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAPRIMINNEN. I 7 I
Men nu vid vintid ser arbetet lätt
och gladt ut. Under glam och sång
komma skaror oss till mötes på stigar
och i trappor. Vänliga »buon giorno»
växlas. Arbetarne stanna och bjuda oss
taga af klasarne — det bringar lycka till
brygden, mena de; och på så sätt blir
man snart försedd med en hel börda de
läckraste stora drufvor, tunna i skalen
som om sådana ej funnes.
Jag vet ett ställe — det är en
undervåning i ett gammalt palats —, där
vinberedning försiggår i ganska stor skala
och på ett primitivt sätt, som är lustigt
att se. Gångar och mörka trappor,
värdiga att skildras i någon röfvarroman,
måste vi passera. Här nere är halfdager.
I ena hörnet är en uppmurning, som
ursprungligen är afsedd till tvättställe
och äfven användes i och för byk.
Men nu är där vinpräss. Från ett hål
i väggen går en bom. Sedan dammet
viskats bort ur tvätthon, stjälpas
druf-korgarne däri. Ett par gubbar vika upp
byxorna litet öfver knäna, klifva upp
och ställa sig på ett par brädlappar, som
lagts på drufhögen. Lutande öfver
bommen börja de nu trampa, trampa, så att
saften rinner ur aftappningshålet, därunder
en bytta är ställd. Det grofva, som kan
följa med, uppsamlas af en sil.
Slutligen ha gubbarne trampat ned sig djupt
i den klibbiga röran, och rökande sin
pipa trampa de »i sitt anletes svett».
För ro skall hoppar en och annan god
vän upp, och där stå de i prat och tramp.
Det som rinner ut i byttan är icke
vackert till färgen, är icke smakligt — eller
hur? Det ser ut som sur svagdricka. Men
italienarnes välmening förnekar sig sällan.
Länge behöfver man inte stå här, förr
än någon kommer med en skopa fylld
af det blifvande vinet och uppmanar oss
att smaka.
Men när vätskan fått stå och »sjunka»
och minnet af beredningen också sjunkit,
UNDER DRUFSKÖRDEN. LAVERING AF
WILHELM SMITH.
då njuter man utan ängslan det
rubin-klara vinet.
Hela tiden under klasarnes vård
öfver-sprutas dessa med svafvel för att afhålla
insekter. Och denna starka inpregnering
med svafvel förföljer drufvan ända in i
vinet. Caprivinet har härigenom sin
säregna arom.
%
Vi ha väckts dir morgonslummern.
Smattrande kanonader och brådskande
klockringning ge eko mellan branterna.
Staden är i festskrud, och från tak och
fönster vaja standar och brokiga fanor. Det
är den 14 maj, Capris skyddshelgons dag,
S:t Costanzos dag. Den skall firas med helg
och lysande processioner. Snart höra vi
öns musikkår tåga genom gatorna. I kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
