Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gustaf Eriksson Vasa. 12 maj 1496(?)—29 sept. 1560. En minnesteckning af Ludvig Stavenow. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1542-
MYNTBILDER AF GUSTAF VASA.
1559-
GUSTAF ERIKSSON VASA.
12 maj I4g6(?)—29 sept. 1560.
EN MINNESTECKNING
AF
LUDVIG STAVENOW.
Med 13 bilder.
DET minne, som Sveriges folk
förknippar med Gustaf Vasas namn,
äger icke samma universela
karakter som Gustaf-Adolfsminnet. Den
lärde europeiske historikern känner väl
i allmänhet namnet och kan förbinda den
lifsgärning, som anknyter sig därtill, med
de allmänna företeelser, hvilka grunda
den nya tiden i de europeiska folkens
historia; han kan kanske till och med
spåra följderna af denna lifsgärning i de
insatser, som Sveriges folk sedan gjort
i odlingens utveckling eller i det
politiska lifvets öden. Men för massan af
bildade eller obildade utom Sverige
väcker icke Gustaf Vasas namn några
erinringar ur den egna nationens förflutna lif
eller den allmänna historiens hvardagsfakta.
Blott för våra stamfränder, danskarne,
är det oskiljaktigt förenadt med minnet
af den danska storhetens nedgång, den
skandinaviska unionens definitiva fall.
Men i dess ställe är
Gustaf-Vasaminnet i egentligaste mening en nationel
hågkomst. För oss, som fostrats under
makten af de idéer, som vuxit fram ur
Ord och bild, 5:te arg.
den gamle konungens trägna statsarbete,
knyter sig en rikedom af bilder ur det
nationela lifvets förflutna till detta namn.
Och i dessa bilder talar minnet ej blott
om en sällsynt individuel kraft, som gaf
hela sin samtid dess prägel, utan för
den, som vill och kan förstå deras
mening, om en hel revolution af det andliga
idéinnehållet hos ett folk, af dess sätt
att fatta kyrka och ståt,
framtidsuppgifter och förflutna lifsformer, om en
brytning, som skilde för alltid olika
åldrar af svenska folkets historiska lif och
förde det långsamt men säkert öfver ur
medeltidens skumma andevärld in i den
moderna tidens medvetna, reela
lifsverksamhet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
