Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gustaf Eriksson Vasa. 12 maj 1496(?)—29 sept. 1560. En minnesteckning af Ludvig Stavenow. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf eriksson vasa, I95
konungen, icke reformatorn, som
trycker sin stämpel på hela
kyrkoreformen. Det är från statsintresset,
drifvet till dess yttersta konsekvens,
som krossandet af den gamla
kyrkomakten utgår; det är från
statsintressets synpunkt som den nya
lärans religiösa innebörd återhålles
och blott småningom får utveckla
sig, för att ej väcka någon oro
hos denna lättrörliga allmoge, som
Gustaf med så mycken möda
stillat. Då reformatorn i dessa
hänseenden förfäktar en annan åsikt,
krossas han hänsynslöst af Gustafs
hårda hand och kastas åt sidan.
Men visserligen utjämnade tiden
i detta fall mycket af motsatsen,
och den gaf mäster Olof rätt,
när väl hans egen glödande
protestantiska tro och starka känsla för
sin kyrkas själfständiga rätt att
förfäkta sina innersta tendenser så
småningom under kampen mot den
katolska reaktionen gripit hela
Sveriges folk i dess innersta själ.
Konung Gustaf är egentligen
icke någon religiöst anlagd
personlighet. Han tillhör icke dessa
naturer, som i sin själ törstat efter
en frälsningsvisshet, som den
för-världsligade gamla kyrkan ej kunde
bjuda. Han har säkert icke känt Luthers
själanöd eller Olaus Petris hänförda
tros-nit. Men han var en öppen och
fördomsfri intelligens, en förståndsmänniska, hvars
klara tankegång och hänsynslösa
obundenhet af traditionen måste tilltalas af den
enkla protestantiska läran. Han har med
ifver gripit dess praktiska konsekvenser
och prässat dem så radikalt som möjligt
för sina egna världsliga syften, men detta
hindrar icke, att hans egen åskådning
kunde alltigenom harmoniera med
protestantismens religiösa principer och
uppriktigt genomträngas däraf. Ju mer ko-
GUSTAF VASA. GOUACHEMXLNING FRÅN 15OO-TALET.
A Gripsholm.
nung Gustafs lefnad flöt fram, dess mer
synes han också gripen af
reformationens ande och framstår såsom hennes
varma anhängare. Hans egna bref och
uttalanden vittna mer än nog om denna
djärfva förtröstan på evangelii sanning
och detta nit för dess spridande till
nedslående af all lögn och påfvisk
vidskepelse, som först den starka personliga
öfvertygelsen kan ingifva; och denna
öfvertygelse strider icke mot den
psykologiska anläggningen af denna mäktiga
individualitet. Tvärtom. Det skulle
alltigenom varit oförklarligt, om icke en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
