Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gustaf Eriksson Vasa. 12 maj 1496(?)—29 sept. 1560. En minnesteckning af Ludvig Stavenow. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf eriksson vasa,
I95
kena under Danmarks ledning. Båda
dessa företeelser berörde på det
kännbaraste Sveriges svaga yttre ställning och
inneburo ett hot för framtiden, hvars
betydelse Gustaf ej kunde undgå att
fatta.
Lika säkert som för Sverige hvarje
utsträckning af Gustafs lefnad endast skulle
hafva varit till välsignelse, lika säkert var
hans bortgång i tid en välsignelse för ho-
Den naturliga oro för framtiden, som
alla dessa tecken väckte hos konung
Gustaf, präglade ytterligare hans
ålderdom med denna faderliga karakter,
som låg i hela hans väsen, men som
trädde fram i sin vackraste och
naturligaste skepnad, då åren och erfarenheten
mildrat sättet och gifvit honom ålderns
auktoritet. Allt och alla böjde sig i
vördnad för den gamle konungen. En och
GUSTAVIANSKA GRAFKORET I UPSALA DOMKYRKA.
nom själf. Ännu hade intet skett, som i
svårare män kastade skugga på hans hus
eller allvarligt hotade hans verk. Men
tiden gick sin orubbliga gång och förde
med sig nya förhållanden, nya
strömningar, nya personligheter, som voro
främmande för den anda, i hvilken
konung Gustaf lefvat och verkat, och äfven
hans verk kunde icke i längden undgå
reaktionen af de krafter och idéer, på
hvilkas tillbakaträngande eller
undertryckande det grundats.
annan förstod och delade hans dystra
aningar för framtiden. Kanske konung
Gustaf aldrig gjort ett sådant intryck på
folkmedvetandet, som under sin
ålderdom, då han, stödd af sina söner, för
sista gången talade till sina gråtande
ständer och nedkallade Guds välsignelse
öfver Sveriges folk för en bekymmerfull
framtid. Konsten idealiserade denna bild
och bevarade gärna i denna gestalt
Gustaf Vasas drag åt senfödda släkten.
Jämte den unge folkhöfdingen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
