Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Helsingfors i sina monument. Af Karl A. Tavaststjerna. Med 21 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
karl a. tava st stjerna.
FINLANDS BANK.
den värsta brottningen mellan vårflodens
skummande böljor och en gammal
moderkulturs fördämningar ägde rum i
studenthuset, där båda partiernas ungdom
tornade samman. Dånet gick så vida,
att icke en vrå af landet, som hade några
högre intressen, ej förnam ekot däraf.
Men inom studentpolitiken blef resultatet
af brottningskampen det, att den svenska
minoriteten lämnade valplatsen — det
gemensamma studenthuset — i
majoritetens våld. Nyländska afdelningen, som
rymmer idel svenska element, flyttade
in i sitt eget nationshus. De finskt
sinnade hade tagit studenthuset med storm
— och därmed var kampen faktiskt
afslutad mellan studenterna.
Då och då samlar sig den svenska
minoriteten ännu en coi-ps vid allmänna
studentmöten, dyningarna efter förgångna
stormar gå högt men ha ej mera
stormvågens brusande kraft. Minoriteten
nedlägger regelbundet en principiel protest
mot majoritetens hänsynslöshet och går
bort med lugn värdighet efter väl
för-rättadt värf. Andra och större lifsfrågor
draga väl småningom intresset från de
språkpolitiska fraserna.
Folkbildningsarbetet är den nyaste och vackraste lö-
sen, som den akademiska
ungdomen uppställt för
sig.
Den gamla
studentkåren är splittrad, dess
högpolitiska roll
utspelad. Ljusets riddarvakt
börjar taga exempel af
studenterna i utlandet
och besinna, att dess
största förtjänst är den,
att den är ung och har
framtiden, makten, äran
och härligheten framför
sig i stället för i
händerna, såsom den varit
barnslig nog att tro en tid.
Längst bort i det sydöstra
Helsingfors vid ett flygsandsfält, som heter
Sandvikstorget, står med sin enkla slätrappade
fabriksfasad vettande mot det fria och
öppna hafvet Finlands andra högskola
— den tekniska. Den har under sin
tjuguåriga verksamhet lämnat landet — och
utlandet — en större mängd initiativets
män än själfva universitetet; och det på
områden, som visst icke äro uteslutande
tekniska. Skulle möjligen frånvaron af
traditionel själfbeundran och politisk
bråd-mogenhet i förening med samtidens
tekniska uppsving och praktiska
undervisning ha låtit den nydanade
ursprungligheten skjuta friska skott där, — eller är
det bara en tillfällighet?
Nya ljusare tider ha i skuggan af
Nikolaikyrkan, tätt bakom densamma,
slagit en ny, mindre sköldborg, som dock
är icke mindre viktig för landets lif än
den stora framför kyrkan. På den gamla
»Narinkens» plats, där ännu för tjugu
år sedan smutsiga, schackrande polska
judar köpslogo om gamla kläder mellan
rykande tekök, som serverade sirapste,
reser sig Finlands bank, grundmurad i
cement, och noterar stigande kredit på
den europeiska penningmarknaden. Midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
