Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Helsingfors i sina monument. Af Karl A. Tavaststjerna. Med 21 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helsingfors i sina monument. 25 i
emot banken står
Finlands nya ständerhus
helt i skymundan, så
godt som i en grop, dit
förvisadt från sin först
tillämnade höga plats
uppe på
Ulrikasborgs-bärgen, men på sitt
gafvelfält visar det
stolt Alexander den
förste, afgifvande från
tronen sitt kejsarord
till folkets
representanter på att bibehålla
Finlands konstitution.
I norr står
statsarkivet med hvita
gesimser och smärta grekiska pilastrar mellan
stora fönster. Det hela lätt, ljust och
luftigt, i bjärt konstrast mot det dunkel,
som mäktiga fiender påstå att det ligger
öfver akterna det gömmer. I söder skjuter
ett mörkare hörn af posthuset in på det
nya Finlands undangömda men icke desto
mindre betydelsefullaste offentliga plats.
Den finska litteraturen har, så ung
den än är, flyttat in i sitt eget vackra
hus, beläget så sällsamt anspråkslöst vid
en liten bakgata bakom riddarhuset, att
man ej kan värja sig för vissa baktankar.
Ty den finska litteraturen har säkert ej
för afsikt att förbli stående som en lakej
bakom Finlands adel, tvärtom har den
visat helt andra nerbrytande tendenser
mot det välborna ridderskapet. Och
man misstager sig knappast, om man ur
situationsplanen läser sig till dess
framtidshopp att en gång, hälst mycket snart,
träda fram ur bakgrunden med sin
prydliga fasad mot riddarbusets nuvarande
skvär, som då naturligtvis skall sträcka
sig öfver den till grunden jämnade plats,
där Finlands adels svenska anor en gång
varit bofasta i sin egen riddarsal. Skulle
däremot placeringen endast vara en
tillfällighet, beroende af brist på annan
STÄNDERHUSET.
lämplig tomt, så måste man med undran
erkänna det Finska litteratursällskapets
blygsamhet vid valet af plats för sitt nya
hus, och Finlands adel kan känna sig trygg,
då den har det finska folkets ideelaste
sträfvanden bakom sig som ryggstöd.
Ett annat bevis på det finska
litteratursällskapets älskvärdhet mot den
svenska bildningen vore — när man engång
ser sakerna optimistiskt — dess artiga
inbjudan till svenska litteratursällskapet
att komma och bo mot årlig hyra i dess
hem. Märkvärdigt nog afböjdes
inbjudningen af det senare sällskapet lika artigt
som den utfärdats af det förra. Ty fastän
det svenska litteratursällskapet är yngre
till år än sin finska kollega, är det äldre
till sinnelag och härkomst och låter visst
aldrig skämta med sig.
Båda kollegerna, både den dryga
bofasta och den, som skulle få hyra rum,
hafva ett stort drag gemensamt: deras
sträfvanden äro mer eller mindre
utpräglade politiska. All sträfvan i Finland
är mer eller mindre utprägladt politisk,
gunås. Nu borde förstås den unga
skönlitteraturen såsom varande kollegernas
yngsta sorgebarn också bli utprägladt
politisk. Det blir den väl nog en dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
