- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
308

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Eleusis och de eleusinska mysterierna. Af Sam Wide. Med 5 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

SAM WIDE,

får man en öfverraskande utsikt: det
aldén blånande eleusinska golfen som
framskymtar, och bakom denna ser man det
bergiga Salamis — något längre fram
utbreder sig den eleusinska slätten, och
vid dess västra rand skönjas de väldiga
klippspetsar, som fått namnet Kérata.
Vi äro snart framme i Eleusis, där vi
stiga af.

I järnvägsstationen är uppdukad en
buffet, som dock ej bör anbefallas åt
andra än sådana, som redan gjort sig
förtrogna med grekisk mat och dryck.
Den består af hårdkokta ägg, små fiskar
stekta i olja samt bröd och »resinat»,
d. v. s. starkt harzbemängdt,
terpentin-smakande vin, som alltid drickes af den
grekiska landtbefolkningen på fastlandet*.
Sedan man styrkt sig med denna kost,
vandrar man i väg till ruinerna af den
gamla helgedomen. Man går genom den
moderna byn Eleusis, Leusina på
nygrekiska kallad, som bebos af albaneser.
Emellertid är det en oriktig uppgift, som
återfinnes till och med i nyare
resebeskrifningar, att invånarne i Eleusis ej
kunna tala annat än albanesiska.
Bonden i Leusina talar, likasom de fleste
grekiska bönder, tvenne språk:
albanesiska och grekiska. Likaledes är det ett
mindre riktigt påstående, som
förekommer till och med i sista upplagan af
Bædekers förträffliga resehandbok öfver
Grekland, att det moderna Eleusis är
»ein ärmliches, von Fiebern
heimgesuch-tes Dorf». Låt vara, att så har varit
fallet förr i världen; den nutida byn är
ganska välmående och ingalunda ohälso-

* Delta är just det grekiska landtvinet,
hvaremot det pl senare tider i Sverige så mycket
omtalade, af lektor Waldenström i Atén förtärda och
af honom som »grekiskt landtvins betecknade helt
enkelt är på europeiskt sätt prepareradt rödt
bordsvin — såsom förf. i egenskap af bordskamrat och
ögonvittne kan intyga. Grekiskt landtvin har
lektor W., såvidt jag tror mig veta, icke smakat.

sam. För välståndet har byn till en stor
del att tacka de sista gräfningarna.
Därigenom exproprierades jord och boningar
till ett rätt ansenligt värde, och detta i
förening med den arbetsförtjänst, som
gräfningarna medförde, har åstadkommit
en rätt stor välmåga i den förut eländiga
byn. Här finnas flere välbyggda hus, och
för några år sedan uppförde byns
befolkning en ny, åt skyddshelgonet Ajos
Geor-gios helgad kyrka, som torde kunna
räknas bland de största kyrkor på den
grekiska landsbygden.

Från järnvägsstationen vandrar man
fram till ruinerna af Demeterhelgedomen,
som befinna sig på en 5 minuters
afstånd därifrån. • Man styr kosan mot det
klocktorn, som tillhör kyrkan Panagia,
belägen vid nordöstra randen af den höjd,
på hvilken Eleusis’ gamla fursteborg var
anlagd. Denna ledde sitt ursprung.ända
upp i den mykeniska tiden, som i rundt
tal kan anses ha omfattat åren 150O—
1000 f. Kr. Nedanför borghöjden
utbreder sig ruinfältet på skådeplatsen för de
eleusinska mysterierna.

När man ströfvat omkring bland
ruinerna och tagit nödig kännedom om dessa,
vandrar man gärna en stund i det
närbelägna museet, ett af Greklands
största provinsmuseer, som inrymmer de lösa
jordfynden från 1880-talets gräfningar
— en rik samling af skulpturer, vaser
(ända från den mykeniska tiden) samt
inskrifter — alla mer eller mindre
syftande på Demeterhelgedomen och dess
gudstjänst. Har man tid och lust, kan
man efter slutade studier under den
varmare årstiden taga sig ett däjeligt bad
i den eleusinska golfen. Och råkar man
komma till Eleusis på någon större
festdag, t. ex. Ajos-Georgios-dagen, så bör
man ej underlåta att se på kvinnornas
dans framför nämda helgons kyrka.
Utpyntade med alla sina dyrbarheter och
smycken, hvilka på samma gång antyda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free