Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Eleusis och de eleusinska mysterierna. Af Sam Wide. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
SAM WIDE.
ning af Eleusis. Sedan perserna blifvit
fördrifna från Grekland och de grekiska
staternas frihet blifvit tryggad, blef en
af de första uppgifterna den att
återuppbygga de förstörda templen. I Eleusis,
likasom i Atén, var det Kimon som
började med detta; men lika litet som
han i Atén hann fullända nybyggnaden
af Parthenon, lika litet var det honom
förunnadt att i Eleusis återuppbygga den
förstörda mysteriehelgedomen. I Atén
fortsatte Perikles det arbete, som Kimon
begynt, och så skedde äfven i Eleusis.
Men den perikleiska mysteriebyggnaden
hade betydligt större dimensioner, än
Kimons plan angaf. För att få utrymme
för denna helgedom, måste Perikles’
arkitekt Iktinos utfylla den sluttande
terrängen med väldiga jordmassor och, för att
sammanhålla dessa, uppbygga synnerligen
starka stödjemurar. Perikles hade
till-ämnat en yttre kolonnad åt samma sida
som den äldre af Peisistratos uppförda
men sedan förstörda, d. v. s. åt sydost.
Denna kolonnad fulländades emellertid
först i slutet af det fjärde århundradet f.
Kr. af den berömde arkitekten Filon.
Den mysteriehelgedom, som Perikles
lät uppföra, har i sina grunddrag stått
kvar till den antika tidens slut.
Egendomligt är, att denna under växlande
byggnadsepoker ständigt bibehållit sin
kvadratiska grundform. Naturligtvis hafva
efter Perikles omfattande reparationer
företagits, särskildt har under den
romerska kejsartiden’ en synnerligen grundlig
restauration försiggått. Helgedomen stod
i sin fulla glans till år 395 e. Kr., då
den förstördes af Alarik. Det var alltså
en af de hedniska gudstjänstplatser, som
längst trotsat kristendomens
framträngande.*
* Jag har med flit undvikit att använda
benämningen »tempel», enär denna byggnad till formen
betydligt afviker från det grekiska templet och äfven
dess användning varit af annat slag.
Förutom den stora mysteriebyggnaden
och det förut omtalade s. k.
Plutontemplet inrymde det heliga området flere
andra tempel, helgade åt de eleusinska
guddomligheterna, samt rådhus, skatthus
(för förvaring af helgedomens dyrbarheter),
kolonnader, som erbjödo skugga och
svalka åt de lustvandrande, samt
votiv-skänker i talrik mängd. Ett särskildt
intresse erbjuda de fästningsmurar, som
begränsade och skyddade det heliga
området. Här träffas murar från olika
byggnadsskeden, frän Peisistratos’ tid, från
Perikles’ tid, från det 4:de århundradet
f. Kr. samt från romersk tid.
Märkliga äro de gamla murar, som
voro uppförda af soltorkadt tegel.
Sådant är lättare att åstadkomma än det
brända teglet och begagnas ännu i dag
i Hellas och Orienten vid uppförandfe af
landthus samt inhägnadsmurar. Det
soltorkade teglet lider af ett fel, som likväl
i södern gör sig mindre gällande än hos
oss. Det upplöses lätt af regn och
fuktighet, hvarför det gäller att genom en
eller annan beklädnad skydda sådana
murar mot fuktighetens inflytande. Under
forntiden finna vi ej sällan fästningsmurar
uppförda af detta material. Den
temis-tokleiska stadsmuren i Atén var
uppförd af soltorkadt tegel på ett fundament
af polygonala kalkstenar. Xenofon
omtalar i sin grekiska historia, huru
spartanerna under anförande af konung
Age-sipolis intogo staden Mantineia, hvilkens
murar voro uppförda af soltorkadt tegel.
Den flod, som rann genom staden,
uppdämdes af spartanerna och
öfversvämmade stenfundamentet, på hvilket muren
var uppförd. Denna underminerades, det
soltorkade teglet började upplösas, muren
vacklade, och invånarne nödgades
dag-tinga. De murar af soltorkadt tegel, som
skyddade Eleusis, blefvo vid persernas
stormning delvis förstörda, men till en
del stå de kvar ännu i dag, ehuru de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
