Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - „I den deilige Lundegårds Have.“ Ett stycke af Johan Monrads autobiografi. Af H. Wilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
H. WILHELMSSON.
välde, som under medeltiden gjorde Lund
till nordens andliga metropol.
Redan innan reformationens höga
tidvåg sopade bort ytterverken af detta
välde, hade olika strömningar gnagt och
skakat på dess grundvalar, och hvad
staden Lunds rikedom och omfång
beträffar, hade de lidit stort afbräck af
konung Karl Knutssons förut omnämnda
anfall år 1452. Då brändes och ödelades
staden och reste sig aldrig mera; de
sköflade klostren uppbyggdes ej, —
helgonen voro gamla och deras hjälpande
kraft utsinad! Det befästa Lundagärd
och Laurentii-kyrkan försvarades
visserligen, så att den röda hanen ej flaxade
öfver deras tak, men länge därefter
behöll ej Lundagård sin rang af
ärkebiskopssäte. — Ar 1536 indrogs det jämte dess
län och gick ur hand i hand, till dess
det köptes af biskop Peder Vinstrup,
den märklige befordraren af Lunds
universitets instiftelse.1
Under dessa osäkra tider, då Skåne
slungades som en kastboll mellan dansk
och svensk, var det för personer med
framskjuten ställning icke lätt att veta, för
hvilken sida de skulle taga parti. Det
synes nämligen ha varit något
annorlunda i Skåne än i andra eröfrade
landsdelar, — känslan talade då, och kanske
äfven sedermera, högre för provinsen
än för moderlandet, och därför kunde
det bli frågan om att välja klokt, icke
blott att strida och dö för sitt land
Och den kan efteråt ha blifvit kallad
svensk-vän, som, politiskt framsynt,
insåg, att i striden om Skåne skulle Sverige
få öfverhand. — Biskop Peder Winstrup
har allmänt blifvit kallad svenskvän, och
när Lundagård efter hans död stod tomt,
upplåts det åt en annan svensksinnad
skånsk magnat, fru Mette Rosenkrands 2,
1 Den 28 januari 1668.
2 Fru Mette Rosenkrands, f. 1624, d. 1683,
dotter till den »rike» Holger Rosenkrands till
som bebodde det åren 1681—1683.
Lundagård indrogs sedermera till staten
under Karl XI:s reduktion och skänktes
omsider till Lunds universitet, hvarmed den
rörliga delen af dess historia väl är slut.
I biskop Peder Winstrups gård
finnas nu universitetets bokskatter hopade,
och den som vill kan där leta sig till något
dikt och sanning om lifvet som gått,
om lifvet som går och föga — föga om
lifvet som kommer.
Och när man ser mot fordom, hur
få äro icke de gestalter, som höja sig
klara ur den ändlösa, kompakta skaran
af dem, som sjunkit tillbaka bland de
eviga krafter, frän hvilka de lösgjort sig
för att några ögonblick taga form här
på jorden. Mestadels är det de
världsligt stora, som resa sig öfver de dödas
härar. De mycket kloka ihågkommas af
några få, som själfva äro kloka; de
mycket godas namn ha spridt sig vidare.
Och om man än af sitt eget lif, hvilket
hör till dem som skola glömmas, kan
draga den säkra slutsatsen, att hvar liten
individ känner, tänker och erfar, hur
världshjulet skälfver, och förnimmer de
rubbningar, som dess framåtrullande
medför, så hafva från gångna tider så få
vittnesbörd, huru en enskild känt, tänkt
och erfarit, kommit till oss med något
af lifvets värme kvar.
Denna lifvets värme har Johan
Monrads autobiografi 3, och det fastän Mon
Glimminge, gift 3 ggr: 1:0 med Nils Vind till
Grundet, 2:0 med Erik Bille till Lögismose,
son Anders Bille, 3:0 med Niels Krabbe till
Skellinge, d. 1663, dotter Mette Sophia Krabbe,
J. Monrads hustru.
3 Finnes i handskrift på Kongl. Bibi. i
Köpenhamn under den officiella beteckningen
»N:o 387 8:0 Ny Kongl. Samling». Och så vidt
jag vet har den funnits opåaktad där eller i
något herrgårdsarkiv under tvenne sekel. Först
1862 utgafs af D:r Burman Becker en tryckt
upplaga, hvilken genast tilldrog sig alla
språkkännares och litteraturälskares uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
