Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - En historisk vandring genom Stockholm. Af Ellen Fries. Med 14 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
F.LLEN FRIES.
PORTAL N:0 68 VASTERLANGGATAN. HANDTECKNING
AF DAVID LJUNGDAHL.
därom är intet att säga. Man kan,
påstås det, ej utfundera någon annan
användning för detta palats, utan det skall
tillika med närbelägna gamla hus
rifvas för att gifva rum åt ett nytt
rådhus. Pä så sätt skall man ock få gatan
vid Riddarhuset bredare, hvilket ju kan
anses såsom ett önskningsmål.
Men finnes ej därtill andra utvägar?
T. ex. att lägga trottoaren invid
Rådhuset till gatan och i stället bereda en
gångväg genom Rådhusets nedra botten, en
täckt pelargång, som så ofta brukas i
utlandet. En uppfärdsväg utefter sjön
vore väl heller ingen omöjlighet, allra hälst
om kvarteren öster om Rådhuset refvos
och ombyggdes.
Vi sade, att Stockholm
utvecklades i alla afseenden under den
s. k. Storhetstiden, och att det var
då som malmarne begynte
bebyggas.
Den största af dem, Norrmalmy
var mellan 1602 och 1635 en själfständig
stad med egen borgmästare och egna
förordningar. Man kan finna ett eller
annat bref dateradt »Norrmalm» den och
den dagen.
Stockholms förste öfverståthållare, den
energiske Klas Fleming, hvars minne man
i våra dagar förevigat med namngifvandet
af Fleminggatan, lät 1637— 40 företaga
den första regleringen af Norrmalm. Då
utlades Drottningsatan, så kallad, ty vi
hade ingen kung den tiden,
Regerings-gatan, namngifven efter de myndiga
re-geringsherrarne, och Fredsgatan, som
fick sitt namn något senare, sannolikt
efter freden i Brömsebro. Meningen
hade varit att draga ut en parallel tredje
Men till dylika, af framstående
arkitekter framkastade förslag lär
väl ingen lyssna. Detta vackra
minnesmärke från 1600-talet går väl
sin väg som sä många andra. Än.
i dag drifva nog stadens
myndigheter samma åsikter, som de på
1640-talet uttalade till fru Anna.
Trolle.
Denna dam ville ej rifva sitt
hus i närheten af Jakobs kyrka,
men ingen lyssnade till hennes
protester, utan hon fick trösta sig med
följande skrifvelse:
»Ack hjärtans syster huld,
om Ert hus vor af gull,
där till med pärlor full,
så skall det dock omkull
allt ned till mark och mull
och det för gatans skull,
min goda Anna Trull».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
