Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- Efter Tsardagarne i Paris. Af Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EFTER TSARDAGARNE I PARIS
Af NATHAN SÖDERBLOM.
Tsaren tog solen med sig, då
han drog i triumftåg upp genom
de elyseiska fälten och
Boulognerskogen till Versailles. Solen sken på
de tunga gardeskyrassierernas stålpansar,
där de galopperade före kejsartåget.
Sedan har regnet intagit Paris. Man
tänker på de varma, solljusa, färgrika
festdagarne liksom på en dröm eller ett
aflägset minne. En af nordens främste
färgkonstnärer sade mig: »Det var det
dejligste, jeg har seet». Alltifrån tsaren
själf och hans gemål torde både den ene
och den andre instämma däri.
Mer eller mindre motsträfvigt har hela
Europa dock slutligen enats om insikten,
att tsardagarne voro en politisk
tilldragelse af hög rang.
De parisbor, som ha sina riktiga
hem i nordens länder eller på andra
sidan Rhen, förnummo icke utan stolthet
bakom de skallande ropen: vive le tsar,
vive la Russie, känslan af germanernas
friska, växande styrka. Denna känsla
måste vara lefvande och stark, för att
från Europas båda ändar de äldste och
de yngste, romaner och slaver,
republiken och autokraten skola slå sig
endrägtigt samman.
Några politiska funderingar på
pangermansk grund skola dock icke här
anställas, bland annat därför att i politiken
så väl som eljes släkten stundom är
värst.
Men hvem har kunnat på nära håll
bevittna undret af den ryske
själfhärskarens hyllning i Paris, utan att samtidigt
ge rum åt en annan förnimmelse:
medkänsla och beundran för en stor nation,
som i kejsarbesöket ser inseglet på, att
ett fjärdedels sekels ihärdiga mödor nått
sitt mål, att Frankrike återvunnit sin
förlorade plats. Republiken är erkänd,
sedan romanovernas ättling aflade visit hos
de folkvalde kamrarnes presidenter och
sedan f. d. garfvaren Faure förde hans
gemål vid armen genom sin hufvudstad.
Ändtligen, ändtligen är Frankrike icke
mer allena.
Torsdagen den 8 oktober residerade
tsar Nikolaus och Alexandra
Feodorowna på slottet i Versailles. På ena
sidan hade de den stensatta gården, där
Ludvig den fjortonde håller inne sin häst
i den ståtliga kretsen af Frankrikes
statsmän och hjältar. På andra sidan ligga
de oändliga trädgårdarne, som med sitt
bedrägliga perspektiv synas tillkomna för
att stärka l’ancien régime i inbillningen
att hela världen låg beundrande och
tillbedjande för dess fötter.
Kejsarparets vistelse på Versailles’
slott väcker till lif underliga minnen. En
oktoberdag för 107 år sedan fanns inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0521.html
