Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tomlinson. Efter Rudyard Kipling. Öfversättning af Hugo Gyllander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMLINSON.
Sitt ner, sitt ner på slagghögen nu och svara klart och fort,
hvad ondt därnere på jord ni har åt människobarnen gjort.»
Och Tomlinson tittade upp och upp och såg emot nattens duk
i helvetesskenet plågad argt en blodröd stjärnas buk.
Och Tomlinson tittade ner och ner, och djupt in i mörkrets brunn
en mjölkhvit, förvriden stjärna han såg i hettan från helvetets mun.
»0, jag hade en käresta, jag,» han sad’, »och hennes kyss blef mitt fall.
Om henne I fören hit, på allt helt säkert hon svara skall.»
»Hvart lustans dåd mot samvetets råd det teckna till boks vi här.
Men nu ni bidar vid helvetets gap och icke i Berkeley Square.
Om också vi toge er flicka hit, det hjälpte er ej ändå,
ty här svarar man en för en för den synd, som man syndade två och två.»
Den vind, som går mellan stjärnornas snår, den skar honom likt en knif,
och Tomlinson började tala så om hvad ondt han gjort i sitt lif:
»Jag skämtat har med kärlekens makt, och döden jag löjlig fann,
och trenne gånger jag hädade Gud, för att kallas en frigjord man.»
Och Satan tog fatt i en brandröd själ oc.h bort att kallna den vrok.
»Tror ni att jag slösar mitt dyra kol för att sveda en hjärnsjuk tok!
För drumligt prat och för fånigt skämt jag aldrig gjort mig besvär,
och för den skull ej väcker jag herrarne upp, som sofva på halstret där.»
Då tittade Tomlinson fram och bak, men slätt ingen hjälp han såg.
Den stora tomhetens fruktan blott drog in i hans hemlösa håg.
»Nej, så har jag hört,» sade Tomlinson, »och sådant ett rykte ljöd,
och det har jag fått från en belgisk bok om en fransk markis, som är död.»
»Ni har hört, ni har läst, ni har fått! O höjd af prat utan mening och must!
Har ni syndat en synd för ert ögas fröjd och det syndiga köttets lust?»
Då grep i porten Tomlinson tag och jämrade: »Släpp mig in,
ty en annans hustru jag brottsligt begärt, och hon föll för min lust och blef min.»
Bak skranket Satan grinade till: »Nå, svara på heder och tro,
om ni först ej läste om det i en bok?» Och Tomlinson suckade: »Jo.»
Då hvisslade Satan i fingrarne gällt, att kalla små djäflars släkt,
och han sad’: »Skala af denne kvidande tjuf, som kommer i människodräkt!
Skala af honom, skaka’n bland stjärnornas hop och sällan så bit för bit!
Visst är kärnan frätt i Adams ätt, om denne krake hör dit!»
Öfver brännande kol förutan mål de jagade själen nu,
de sleto och refvo i den med lust och sleto den nästan itu.
Med rufsigt ting, som barn efter lek, de kommo igen inom kort,
och de sade: »Den själ, som han fått af Gud, har han alldeles slarfvat bort.
En mängd af trasor ur tidning och bok var allt hvad därinne fanns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
