- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
517

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Litteratur. Det moderna Italiens författare. Prosalitteraturen. Af Helmer Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET MODERNA ITALIENS FÖRFATTARE.

SI/

har uppvisat, att af hans poem många
äro rena öfversättningar, att han afskrifvit
hela sidor o. s. v., hvilket allt också
stämmer med hans antydda brist på idéer.
Men för öfrigt må hans arbeten vara mer
eller mindre mosaik eller icke, det står
alltid kvar, att han, genom sitt sällsynt
plastiska, af underbara klangeffekter
mättade språk, af de ämnen, han behandlat,
åstadkommit ett artistiskt helt, som gör
dem till hans ovedersägliga egendom.

D’Annunzio började sin litterära bana
vid 20 års ålder med ett häfte dikter
»Intermezzo di rime», som på grund af sitt
starkt sensuela innehåll väckte skandal.
Han har sedermera utgifvit flera andra
diktsamlingar, hvilka visa ett eklektiskt
innehåll i förening med en egendomligt
personlig form. De bästa äro kanske hans
»Elegie romane», skrifna på antikiserande
orimmadt versmått efter Carduccis mönster.

Sitt största rykte har han dock
förvärfvat såsom romanförfattare; hans första
roman, »Il Piacere», var den som
grundlade det. Af denna äro sedan hans öfriga
mer eller mindre direkta derivationer med
tillsatser utaf främmande element.

D’Annunzios romaner hafva alla ett
utprägladt autobiografiskt tycke. Andrea
Spe-relli i »Il Piacere», Tullio Hermil i
»L’Inno-cente», Giorgio Aurispa i »Il Trionfo della
Morte» och Claudio Cantelmo i »Le
Ver-gini deile Rocce» äro alla samma typ,
med den skillnad blott, att tiden och en
stegrad kultur för hvarje bok har gjort
den allt mera raffinerad, allt mera fin du
siècle.

I d’Annunzios böcker spela särskildt de
nya litterära och konstnärliga förvärfven en
viktig roll. Hans mest omtyckta medel
för att utveckla handlingen eller rättare
sagdt för att åstadkomma kärleksprocessens
kristallisation äro nämligen estetiska
promenader med den älskade i sköna landskap,
studier tillsammans med henne af antika
konstverk, af pessimistisk filosofi eller af
modern musik, framför allt af Wagners.

André Sperellis lifsmål är att utbilda
sig till romersk furste. För att uppnå
denna värdighet, synas honom tvenne
villkor betingas: en ofelbar känsla för det
sköna, en grundlig förståelse af konsten
samt eröfringen af Roms allra ädlaste
och skönaste damer. Romanens innehåll
går ut på att öfvertyga oss om att han

gabriele d’annunzio.

äger denna fina estetiska smak och
fullbordat denna eröfring.

Efter »Il Piacere» såg det en tid ut som
om d’Annunzio skulle komma att slå in
på en annan riktning. Han hade
kommit under den moderna ryska litteraturens
inflytande. Det var de ryska
författarnes medlidande med de små och
förtryckta han ville tillägna sig, deras sätt
att skildra, hur ödet krossar de svaga,
som han också ville försöka sig på.
Resultatet däraf blef den egendomliga
novellen »Giovanni Espiscopo», men redan i
sitt följande arbete, »LTnnocente», hade
han vändt tillbaka till sina gamla gudar.
Den sensuela kärleken spelar där samma
öfverväldigande roll som förut i »Il Piacere».
»L’Innocente» är den moderna svartsjukans
tragedi. Tullio Hermils hustru har utom
äktenskapet födt ett barn. Men för att
kärleken skall kunna återinträda i hemmet
eller rättare sagdt för att tillfredsställa
mannens egoistiska sensualism, måste detta
röjas ur vägen. Hans svartsjuka vänder
sig nämligen icke så mycket mot hustrun,
som fast mera mot barnet, på hvilket han
slutligen koncentrerar hela sitt hat.
Mordet på den lille utgör berättelsens
slutkatastrof.

»Il Trionfo della morte» skildrar
Tristans och Isoides allt förtärande passion i
modern miljö. Wagners ande hvilar
öfver boken, hvars grundtema är den
jordiska smärtans upplösning i Nirvana.

Den romerska fursteidéen från »Il Pia-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free