Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Litteratur. Det moderna Italiens författare. Prosalitteraturen. Af Helmer Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MODERNA ITALIENS FÖRFATTARE.
521
ket mera tragiska, som man icke kan säga,
hvem skulden bör drabba.
Ännu ett steg närmare det Ibsenska
idealet har E. A. Butti gått i sitt skådespel
»L’Utopia»*. Han skildrar däri den unge
vetenskapsmannen, entusiasten, som stolt
öfver sina teorier vill omgestalta världen
efter nya lagar, men som snart får röna,
att det är en uppgift »over Evne» för hans
förmåga. Det är motsättningen mellan
idealet och verkligheten, det Ibsenska absoluta
krafvet, intet eller allt, i dess konflikt med
det praktiska lifvets prosa.
I intet land utom Norge torde Ibsen na
blifvit så lifligt beundrad som i Italien,
och den dyrkan, man ägnar honom, har
stundom gifvit anledning till ganska
egendomliga experiment.
För att närmare belysa detta vågar jag
berätta om mitt första sammanträffande
med Luigi Illica, näst Arrigo Boito den
kanske mest betydande af det moderna
Italiens operatextförfattare.
Jag hade dagen förut på II Teatro
Li-rico sett en ny opera, »La Martire», till
hvilken han skrifvit texten. Operan, som
är i den ultrarealistiska genren, handlar
om en arbetare, som bedrar sin hustru
med en varietésångerska. Han låter
hustrun svälta och trösta sig så godt hon
kan med en platonisk vän. Och i sista
akten, sedan hennes lilla barn dött i
difteri, tar hon lifvet af sig medelst
kolos. Detta i förbigående. Illica hade icke
ord nog starka för att uttrycka sin
förtjusning öfver Ibsen. Men han hade också
själf sin lilla ärelystnad. Italien hade enligt
honom ingen nationel dramatisk litteratur.
Italiens nationaldramer voro dess operor.
Men hvad återstode efter Wagner att göra?
Realismen inom operan, eller hvad Illica
kallade den zolaistiska operan, hade
redan lefvat ut. Cavalleria Rusticana,
Pajaz-zon och allt det där en öfvervunnen
ståndpunkt! Men i stället gällde det att lyfta
den upp till en idealare sfär utan att
därför såsom Wagner taga sin tillflykt till
saga och myter. Det gällde att skapa
den filosofiska eller ibsenianska operan.
Det var det som Illica gjort till sin
lifsuppgift.
Jag tillstod, att jag måste ha en något
närmare utredning.
* Öfversatt på svenska uuder titeln »Reformatorn».
f.. a. butti.
Han förklarade mig då, att i La
»Martire» t. ex. de båda första akterna vore
zolaistiska men den sista ibseniansk.
Den sista med kolos och difteri? Jag
fattade ännu mindre.
Men Illica försäkrade oförskräckt, att
han snart med praktiska exempel skulle
visa oss, hur han tänkte sig saken.
Yi kunna saklöst lämna dessa
funderingar åt deras värde, men säkert är, att man
måste gifva Illica rätt uti, att den
italienska nationalteatern är dess opera. Det
italienska dramat har aldrig velat komma
till någon egentlig blomstring. De
moderna italienska författarne betrakta också
vanligen den dramatiska formen såsom en
lägre genre. Studiet af känslolifvet, af de
mänskliga passionerna har enligt deras åsikt
blifvit alltför inveckladt för att kunna
rymmas i en dramatisk ram. Den moderna
psykologien uppfinner dagligen nya till
-vägagåenden för att analysera, för att i
deras olika beståndsdelar sönderdela och
mäta våra mest subtila känslor och
förnimmelser. Man tänker mera än man
handlar i våra dagar; man resonerar mera
öfver sina egna känslor än man låter sig
behärskas af dem; däraf följer också, att
de viktigaste konflikterna i lifvet numera
i de flesta fall utkämpas i vårt eget inre.
På skildringen af detta inre lif måste
därför den moderna litteraturen koncentrera
sig, och för ett sådant ändamål synes
ingen konstform vara lämpligare än romanens.
Den förste, som skrifvit med denna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
