- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
540

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Hugo Gyldén. Af N. V. E. Nordenmark. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nordenmark.

54O N. V. E.

från Pulkova. Ty det är genom
honom, som svensk stjärnkunskap nu i hela
världen nämnes med aktningsfull
beundran; och det torde väl ej ligga någon
öfverdrift i det påståendet, att intet annat
land på jorden, då hänsyn tages till våra
små resurser, står så högt inom det
astronomiska forskningsområdet eller inom
detsamma kan uppvisa så många namn
af hög rang. Inom alla delar af
himmelsmekaniken har han tänkt något nytt,
och alla dess problem har han med sina
idéer befruktat. Allt, som han med sina
metoder behandlade, såg han från så
många nya synpunkter, och han visste
alltid att uppvisa de brister, som vidlådde
föregående undersökningar; och detta
måste entusiasmera de unga ämnessvennerna.
Hans vetenskapliga stil var visserligen
koncis och fordrade grundliga kunskaper
(ban såg ju själf allting så lätt och
intuitivt), men å andra sidan var den
rik, rik på nya uppslag och
öfverflödan-de af fruktbringande idéer. Det var
därför ej underligt, att i vårt land ny håg
skulle väckas för naturvetenskapernas
drottning, den exaktaste bland de exakta,
och att en för våra förhållanden stor
skara unge skulle fylkas kring den store
läraren. Men ej nog härmed. Vida utom
Sveriges gränser skulle hans tankar bära
frukt och till vår hufvudstad locka den
ene unge vetenskapsmannen efter den
andre för att vid denne Gamaliels fötter ösa
ur vishetsbrunnen.

Här är ej plats att ens kortfattadt söka
redogöra för hans djupgående
undersökningar. Men vi skola i raska drag teckna
själfva konturerna af hans
forskningsmetod. Själf har han på ett ställeyttrat, att
»världsprocessens ändamål inom
företeelsernas område är att utvidga kulturen
eller, med andra ord, att omsätta de
materiela krafterna i ande.» Man kan påstå, att
bela hans vetenskapliga och äfven
sociologiska program ligger öppet i dessa ord.

Då Gyldén grep sig an med den celesta
mekanikens svårlösta problem, hade man
på många håll börjat förlora hoppet på
att af det genom observation insamlade
materialet kunna vinna någon omedelbar
åskådning af företeelserna i universum,
att med andra ord kunna erhålla en klar
uppfattning af rörelserna inom
planetsystemet och fixstjärnevärlden. Laplace’»
epokgörande arbeten hade vunnit en
värdig afslutning i Leverriers numeriska
till-lämpning, och man trodde nu i
pessimistisk skepticism, att det inom
vetenskapen så ryktbara »trekropparproblemet»
vunnit all den belysning det kunde få
medels de hjälpmedel, den matematiska
analysen hittills erbjuder. Men det
slocknande modet att komma det svårlösta
problemet närmare in på lifvet höjdes nu
helt hastigt genom Gyldéns rika arbeten.
Den celesta mekaniken fick ett nytt
uppsving. Och astronomerna började dels
att med ledning af hans metoder följa
den nyöppnade vägen, dels ock,
uppmuntrade af hans framgångsrika resultat, att
själfva söka finna nya stigar.

Gyldéns arbeten beröra, som sagdt,
alla delar af himmelsmekaniken. Hans
första arbete, genom hvilket han
förvärfvade doktorsgraden, behandlade planeten
Neptunus’ bana. Under sin anställning
som »äldre astronom» i Pulkova sysslade
han med en undersökning af
liusbrytnin-gen i vår atmosfer, ett arbete, som äger
klassiskt värde. Men det var egentligen
först efter ankomsten till Sverige som
han grep sig an med
trekropparproblemet. Han införde nu en mängd nya
begrepp vid dess behandling, hvilka hade
den stora förtjänsten att göra
uppfattningen af problemets innebörd mycket
klarare. Vi påminna om hans intermediära
och absoluta banor. För lösningen af de
differentialekvationer, han uppställde,
begagnade han sig bland annat af de s. k.
elliptiska funktionerna, ett analytiskt hjälp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1896/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free