Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - I vår tid. Af Eva Wigström (Ave). Med 4 bilder af Gisela Henckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VÅT TID.
557
ska boken, som sällskapade med
ekorre-och ormskinnet under takbjälken, är
ersatt med ett söndrigt exemplar af den
bekanta volymen: Kloka gumman.
Främlingen är öfverlistad i denna
punkt och håller god min.
Stugan blir så förmörkad och full af
»trollrökelsens» skarpa ångor, att en flykt
därifrån är en bjudande nödvändighet.
Men äfven trädgården har nu fått en
gulgrå, egendomlig belysning. Gäster och
värdinna ha hittills varit så upptagna af
de hemligheter, som inneslutas af den
tätbevuxna jordvallen, att ingen af dem
gifvit akt på sommarhimlen. Nu står en
svartblå molnvägg med gula kanter och
olycksbådande skiftningar öfver
Kullaberg, drager öfver Skelderviken och
närmar sig hastigt mor Lings koja. Gästerna
stå på stättan och se ut öfver nejden, en
skarp blixt klyfver molnväggen, hvilken
har sänkt en svart arm ned i hafvet
och pumpar upp vikens vågor, medan
orkanens förtrupper bryta in i
trädgården, böja träden samt hvirfla upp sand
och grus.
Blixt och knall följas åt inom ett par
sekunder. Inne i stugan utbryter panik.
Den blodlösa flickan slår omkull
rökelsekaret och gömmer skrikande hufvudet
i sängens kuddar, medan den ombundne
pojken fäktar vildt för att mota katt och
kaja, som vilja följa med gästerna in
under tak. Herr Liljegren far omkring
väggarne och trefvar efter fönster och
fönsterhakar, som aldrig funnits, där han
söker dem, och dyker ned mot golfvet
vid hvarje ny blixt, som genomskär
rummets djupa skymning.
Mor Ling har sjunkit ihop vid ugnen
likt en oformlig klump. Skälfvande
räcker hon ett korsformigt eldstål mot den
främmande och tecknar att det skall
sättas öfver dörrposten som skyddsvärn mot
troll, hvilka nu jagas af tordönet och
misstänkas för att söka tillflykt hos
människors barn.
Den främmande låtsar ej förstå
meningen och får då höra några skarpa
ord öfver följderna af sin latinläsning ute
i trädgården.
»Finnes då ingen kristen psalmbok i
detta hus?» utbrister mor Nils Lars och
rycker den kloka upp från hennes
tre-benta träpall. »Här är fyra åskor på
himlen, som om det vore den yttersta
dagen! Tag fram psalmböckerna, mor
Ling!»
Från hörnskåpets öppna hylla tagas
de skinnbundna böckerna fram; mor Ling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
