Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Litteratur. Det moderna Italiens författare. Lyriken. Det litterära lifvet i Milano. Af Helmer Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det moderna italiens författare.
567
jelse att tillägna sig alla möjliga stilar och
öfva sig med allehanda formela experiment.
Till dessa senare höra t. ex. Carduccis
försök att efterbilda antika latinska meter
med orimmade moderna versmått.
Med hänsyn till innehållet yppar sig
denna lärda släktskap i dikternas stora
kulturhistoriska apparat, som särskildt hos
Carduccis efterföljare ofta gifvit riktningen
karakteren af torr professorslyrik. Äfven när hos
dem ett skaldestycke lånat motivet ur
verkligheten, framträder det icke sällan till den
grad förklädt och smyckadt med metaforer,
historiska och mytiska reminiscenser, att
kärnan liksom drunknar i allt detta glitterguld.
Resultatet är en beskrifvande poesi, som
förefaller i det närmaste onjutbar för hvar
och en, som icke äger en utpräglad
artistisk bildning och är välbevandrad i såväl
Italiens som antikens historiska häfder och
särskildt på båda dessa områden i
besittning af en ganska vidsträckt personal- och
namnkännedom.
Bland Carduccis epigoner finnas dock
några, som på grund af sin relativa
själfständighet förtjäna att nämnas. Så t. ex.
Gabriele d’Annunzio, om hvilken jag i
föregående häfte af denna tidskrift i
sammanhang med hans verksamhet såsom
prosaförfattare yttrat mig, Guido Mazzoni, som
gjort sig ett namn för dikter, behandlande
hemmets stilla affekter, samt Giovanni
Mar-radi, hvilken äger en fin förmåga att gifva
oss stämningar ur naturen, såsom t. ex. i
följande verser:
0 jungfruligt hvita, svindlande branter,
en här af vasaller ligga kring eder,
de knotiga bärgens vlgiga kanter.
Dit upp, dit där isen sitt bårtäcke breder,
där stengeten springer sig trött ibland fjällen,
som solen dröjande färgar om kvällen
1 långa regnbågsskiftande strimmor;
dit upp från de kvalmiga dalarnas dimmor
till eder min hetaste längtan jag sätter,
till tystnadens evigt snötäckta slätter,
som gränsa till himmelns oändliga frid.
Den lärdaste af hela denna riktning är
Arthuro Graf, professor i Turin. Han
närmar sig i likhet med Gabriele
d’Annunzio genom sin pessimistiska lifsåskådning i
mycket romanticismen. Hans dikter äro
ett slags monologer i fantastiska visionära
landskap à la Dante, själfbekännelser i form
af ängsligt grubblande öfver världssmärtan.
Det är en pessimism, som skalden öser ur
sitt eget inre, ur naturen, ur den evighets-
arthuro graf.
längtan, som aldrig kan bli tillfredsställd,
då lifvet afklippes genom döden, hvilket
enligt honom för hvarje lefvande varelse är
liktydigt med att uppgå i den eviga
förintelsens natt.
I sammanhang med denna lärda lyriska
diktning torde böra nämnas något om den
korta blomstring, som ungefär samtidigt
med den lyriska riktningens uppsving på
1870-talet kom det historiska
versskådespelet till del. Den rör sig omkring trenne
namn, Pietro Cossa, Felice Cavalotti samt
Giuseppe Giacosa, innan han ännu helt och
hållet uppgick i det moderna dramat. Af
dessa är den förstnämde, romaren Pietro
Cossa, utan tvifvel den mest betydande
italienske skriftställare, som efter Manzoni
i konstnärlig form behandlat historiska
ämnen.
Till sin själsriktning är han afgjordt en
realist. Hans dramer hvila på en blandning
af arkeologiskt och psykologiskt intresse.
Hans hjältar äro inga romantiska ideal utan
människor med starka, brutala passioner och
med stundom något vulgära drag. Han
blandar på modernt sätt tragiska och komiska
element, och dialogen får, trots versen, gärna
en alltför prosaisk prägel. För öfrigt är
han afgjordt öfverlägsen i behandlingen af
antika ämnen men mindre lyckad när han
rör sig inom medeltidens eller renässansens
mera komplicerade känslovärld.
Af de öfriga två är Felice Cavalotti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
