- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femte årgången. 1896 /
43

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 6, Juni - Nytt från Danmark. Af Hjalmar Söderberg - En Kant-tidskrift. Af Allen Vannérus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGBOKEN.

7 i

bortom lyckodrömmen. Stilen döljer under
föredragets vårdade och lidelsefria legato en
viss frändskap med den bittra skärpan och
den sorgbundna hjärtlösheten i en Forains
ritstift.

’ *

Det är två goda danska böcker, dessa
båda; två tekniskt solida, skarpsinniga,
förträffligt skrifna böcker af det slaget, som
danskarne producera så ofta och vi svenskar
så sällan. De ha endast ett fel: det är det,
att de representera ungefär det bästa, som
nu för tiden skrifs i Danmark; sedda under
denna synvinkel sjunka de ihop något litet,
och med dem landets öfriga litterära
produktion för dagen. Den yngre generationen i
Danmark behöfver nu ett geni. Den som
nu söker efter en dansk bok med geniets
märke, får vända sig från belletristiken till
litteraturhistorien, från de unge till Georg
Brandes, hvilkens nyligen fullbordade
Shakespeare är ett verk, som sent skall glömmas,
på en gång ett vetenskapligt monument och
en gripande dikt, den första i stor stil
betydliga bok Danmark under detta årtionde
har frambragt.

Hjalmar Söderberg.

EN KANT-TIDSKRIFT.

Kant, den för snart hundra år sedan
bortgångne store tänkaren i
Königsberg, är den moderna filosofiens centrala
personlighet. Men genom den universella
betydelse, hvilken tillkommer vissa af de
grundtankar, som ingå i den kantiska idékretsen,
är hans gärning af högviktig konsekvens för
hela det omfattande vetenskapssystem, hvilket
bäres af hufvudintresset att å ena sidan vinna
kännedom om den mänskliga kunskapens
väsen och . å andra framtränga till den yttre
verklighetens och det inre lifvets sista och
fundamentala bestämningar.

Ytterst sällan har det väl händt, att
någon af den mänskliga bildningens många
»fram-gångslinier» så resolut böjt sig mot en punkt,
därefter liksom vridit sig ett slag kring denna
för att åter fortsätta framåt — som den
filosofiska utvecklingen till och från Kant, det
stora attraktionscentrumet i filosofiens
historia. I Königsberg hade före honom
filosofien veterligt aldrig flammat högt. Med

Kant tändes där en centraleld. Det är denna
eld vid hvilken nära nog all efter-kantisk filosofi
har antändt och hvars lågor luttrat äfven
åtskilliga icke-filosofiska vetenskaper — från
naturvetenskap till motpolen teologi-

Kant tillhör då dessa andar, hos hvilka
historien liksom älskar att försänka och
koncentrera någon viss del af sitt mera
betydelsefulla innehåll. Han är bärare af tankar,
hvilkas aflägsnande från den mänskliga
bildningen skulle tillfoga denna en väsentlig
förlust.

Näppeligen däri ligger dock Kants historiska
storhet, att hans tankar äro af bländande
genialitet, icke häller i att han bragt till
mönstergill afslutning de undersökningar, hvilka
fylla hands hufvudverk, de tre »Kritikerna» af
människans teoretiska, praktiska och ästetiska
förmåga. Nej, den ligger mera i den
omständigheten, att han så djupt gripits af ett antal äfven
före Kant existerande idéer, att dessa liksom
tagit sig sitt definitiva historiska uttryck i
honom och inskärpts med ett sådant
eftertryck, att de blifvit till oafytterliga insatser i
modern andlig kultur, till en art
programpunkter, hvilkas diskussion sammanhänger med
mänsklighetens högstgående ideella tendenser.

En sådan insats af rent intellektuel natur,
är tanken om den dominerande roll,
kunskapsteorien spelar inom vetenskapernas system, resp.
för den rätta uppfattningen af hvad mänsklig
kunskap och vetenskap öfverhufvud äro.
Ingen har tänkt högre om kunskapsidén än
Kant, men på samma gång har ingen såsom
han klargjort, hvilken vansklig uppgift
sanningens ernående är. För Kant blef det
omsider uppenbart, att hela det föregående
kun-skapssökandet i viss mening gått alldeles
bak-vändt till väga. Det är »dogmatiskt», häfdar
han, att gripa sig an med arbetet på
verklighetens kunskapliga rekonstuktion, innan man
först undersökt själfva kunskapsförmågan, dess
resurser och utsikterna för att den skall kunna
vinna sanningen. Verktyget skall först
pröfvas, innan det användes, och är icke dess egg
tillräckligt skarp för att genomtränga, blir
sanningen endast imaginär. Det är denna
eventualitet hvilken Kant, drifven just af sitt djupa
sanningsintresse, manat vetenskapen att vara
beredd på. Det skedde därigenom, att han
en gång för alla fastslog tanken om all
kunskaps subjektivitet. Hvad kunskapen i öfrigt
än må vara, något subjektivt, ett mänskligt
föreställningssystem, är den i alla händelser.
Och det var på grundvalen af denna enkla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:21:31 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1896/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free