Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 6, Juni - En Kant-tidskrift. Af Allen Vannérus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
DAGBOKEN.
sanning som Kant företog hvad han
betecknande kallat »sin kopernikanska reform».
En annan grundtanke i den kantiska
idékretsen är den praktiska om viljelifvets primat.
Teorien är dock icke det högsta, utan den
goda viljan. Kant är med utförandet af denna
sats vorden den egentlige vetenskaplige
grundläggaren af en rationel etik. Just den
ensidighet, hvarmed han genomför denna tanke,
är här blifven hans storhet. Det behöfdes,
att uppmärksamheten fästes på denna vitala
punkt, att det inskärptes med den energi, som
Kant gjort det, att viljelifvets centrala
funktion är plikten, detta »kategoriska imperativ»,
som bjuder människan att ovilkorligen göra,
hvad som är hennes af den autonoma
sedelagen fastställda uppgift, för att en oförfalskad
viljeetik skulle komma till genombrott. För
Kant framstod denna tanke med en sådan
styrka och bärkraft, att han icke tvekade att
förlägga människans själfva väsen till den
»in-telligibla värld», hvilkens för oss gifna
uppenbarelser äro de nära sammanhängande
begreppen vilja, plikt och frihet.
En tredje grundtanke hos Kant är, att
verkligheten ytterst låter sig uppfattas som ett
ändamålens rike, där förnuftighetens lag och
ordning råda. Den blinda och nödvändiga
mekanism, som råder i fenomenvärlden, är
icke något adekvat uttryck för hvad
verkligheten i grunden och i själfva verket är.
Kant slår härvid in på en väg, som mynnar
ut i religionsfilosofi. Däri ligger dock icke
något märkvärdigt. Men det är ett moment
af djupaste innebörd detta, hvilket Kant
genom sin idélära bragt till pregnant uttryck,
motsatsen mellan det yttre och mekaniska
världsförloppets obönhörliga, skoningslösa gång
och människoandens fordran på personlig och
förnuftig fulländning inom en moralisk
världsordning. Det är här som postulatfilosofien
begynner och verkligheten blir föremål mindre
för exakt analys och teoretisk kunskap än
för ett subjektivt betraktelsesätt och en ideel
tydning.
Icke endast genom sitt eget inre värde
utan äfven genom det historiska faktum, att
åtminstone hela den germanska filosofien och
till en viss grad äfven många empiriska
vetenskaper genomsyrats af kantianism, har
Kantlitteraturen blifvit en världslitteratur. Till
detta resultat har väsentligen den renässans
bidragit, hvilken Kant firat i den s. k.
ny-kantianismen, hvilken utgör en af de senaste
årtiondenas betydelsefullaste filosofiska
strömningar. En af denna rörelses målsmän, Prof.
Hans Vaihinger, utarbetare af bland annat en
väldig, ännu ej afslutad »Commentar zu Kants
Kritik der reinen Vernunft», har nu ansett
tidpunkten vara inne att gifva ett särskildt
uttryck åt Kantforskningens betydelse och
alltjämt växande omfattning genom att träda
i spetsen för en specialtidskrift, ägnad
undersökningar af Königsbergarens lif och läror.
Den för titeln Kantstudien och föreligger sedan
kort i sitt första häfte.
Det har alltså gått med Kant som med en
Göthe, en Shakspere, en Comenius; han har
kommit att representera ett så stort ideelt
kulturintresse, att han fått ett eget och
specielt litteraturorgan. »Kantstudien» har ett
dubbelt hufvudändamål, den vill först söka
klargöra den kantiska filosofiens yttre och
inre uppkomstbetingelser, den vill för det
andra framlägga dess innehåll i det hela, liksom
i detaljerna. Det är således dels en historisk,
dels en systematisk uppgift tidskriften föresatt
sig. Såsom sin närmaste uppgift betraktar
den slutligen att förbereda och understödja
den nya, fallständiga upplaga af Kants skrifter, som
Vetenskapsakademien i Berlin beslutit
föranstalta. Medlen till dessa ändamåls förverkligande
äro originaluppsatser, recensioner,
årsöfver-sikter, bibliografier m. m. Det internationela
intresse likmätigt, hvilket är förbundet med
den nya tidskriften, vänder den sig till alla
filosofiskt intresserade i och utom Europa.
Den utkommer i tvångfria häften till ett pris
af 12 mark pr band.
Det första häftet innehåller, förutom en
kärnfull inledning af tidskriftens utgifvare,
bland annat en uppsats af E. Adickes om
Kants filosofiska utveckling och en af K.
Vor-länder om Göthes förhållande till Kant, jämte
cirkulär till bibliotek, arkiv, autografsamlare
o. s. v. att understödja företaget, incl.
utgifvandet af den nya upplagan af Kants skrifter,
med upplysningar om allt, som kan anses
ingå under rubriken »Kantiana». Prof.
Vai-hingers adress är Halle a. S.,
Reichardt-strasse i 5. Allen Vannérus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
