Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 7, Aug. - Musik. Operasäsongen i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGBOKEN.
7 i
MUSIK.
OPERASÄSONGEN I PARIS
har under den förflutna vintern icke erbjudit
mycket af större intresse. Intet af de sju
nya verk, som kommo till utförande å Grand
Opéra eller Opéra-Comique, torde kunna
förskaffa den franska skolan ökad berömmelse
eller ens förmå att tränga utöfver Frankrikes
gränser, med undantag blott för Massenets
senaste verk »La Navarraise», som redan gjort
sin rund å de förnämsta kontinentala scenerna
och till och med uppförts i Budapest och —
i Stockholm. Navarresiskan, som hade en
kortare tids sensationel framgång å
Opéra-Comique med den utmärkta sångerskan Emma
Calvé som en glänsande representant för den
enkom för henne skrifna hufvudro[len, torde
emellertid i Paris lika litet som annorstädes
visa sig som verkligt repertoarstycke. Den
äger härtill, trots hopandet af yttre effekter,
alltför liten dramatisk bärkraft, och äfven
musiken är, ehuru skickligt gjord, alldeles för
tunn för att kunna på allvar fånga intresset.
Af Opéra-Comiques öfriga nyheter har
ingen egentligen slagit an. Xavière, hvars librett
kalkerats på Ferdinand Fabres bekanta
bygderoman, försvann — trots ett godt utförande
med den utmärkte komikern Fugère, tenoren
Clément, m:lle Leclerc och en begåfvad
debutant m:lle Dubois i hufvudrollerna •— snart
från spellistan. Den skickligt och spirituelt
skrifna musiken af Théodore Dubois, lärare
i komposition vid Pariskonservatoriet, hade
dock sina stora förtjänster men var för litet
dramatisk. Lika liten varaktig lycka gjorde
La Jacquerie, den aflidne Lalos efterlämnade
operafragment, som fortsatts och afslutats af
den som musikhistoriker mer än som
komponist förtjänstfulle Arthur Coquard. Lalo
är mest känd såsom komponist till »Le roi
d’Ys», hvilken anses som en af de bästa
nyare franska operor och på sin tid hade stor
succés på Opéra-Comique, som alltså numera
äfven ger rent lyriska dramer af »Lohengrins»
kaliber. »La Jacquerie» utfördes
förträffligt af barytonsångaren Bouvet, altsångerskan
mille Delna, f. n. Opéra-Comiques mest
populära sujett, m. fl. — »Le chevalier
d’Har-mentah, Messagers nya opera, till hvars librett
Dumas’ pères roman med samma namn ligger
till grund, gjorde till och med nära nog fiasko,
hvartill det med undantag för Fugère skäligen
medelmåttiga utförandet väl starkt bidrog,
ehuru den långrandiga och i kompositionen
lösa texten icke heller lär varit utan grund
till nederlaget. Messagers musik berömmes
emellertid af kompetenta domare mycket, och
»Le chevalier d’Harmental» lär nästa höst
komma att med Van Dyck i titelrollen gifvas
i Wien, som de senaste åren visat sig mycket
gästvänligt mot franska operor, särskildt
Massenets. Messager, som här är känd genom
sin opera »Skrifvarkungen», anses ha gifvit
sitt bästa i »Madame Chrysanthème»
(libretton efter Lotis charmanta japanska novell)
samt i en samling sånger med piano. — Mera
framgång hade då Albert Cahens mycket
omtalade nya opera »La femme de Claude»
(libretton efter Dumas fils’ rafflande pjes, senast
gifven här af Eleonora Duse), som Carvalho
i säsongens elfte timme lät uppföra
tillsammans med Donizettis buffa »Don Pasquale».
Dumas’ sensationsdramer lämpa sig föga för
musikalisk behandling, och minst af alla
kanske »La femme de Claude», men
librettförfatta-ren hade sökt hjälpa upp saken genom att
flytta intrigen till 1700-talet m. fl.
modifikationer. Komponisten, Cahen, är elev till César
Franck och lär äga en solid förmåga.
Huruvida hans musik äger tillräcklig dramatisk
bärkraft, därom äro meningarna delade.
Utförandet lär ha varit godt, med Nina Pack, Bouvet,
tenoren Jeröme m. fl. i de förnämsta rollerna.
Opéra-Comiques stora succés för året
tillhör dock ingen af dagens män utan en af
de gamle. Det är Gluck som med sin Orfevs
varit vinterns hjälte. Detta faktum är så
mycket mer glädjande, som klassisk musik de
senaste åren icke alls gifvits på Paris’ teatrar.
Nu tycks isen bruten, och Grand Opéra
bereder sig att i höst följa Opéra-Comiques
exempel med en repris af mästerverkens
mästerverk, Mozarts »Don Juan». Till Orfevs’
stora framgång bidrager naturligen äfven att
titelrollen utföres af den populära Delna, som
lär mindre utmärka sig för stilriktighet i
plastik och sång än för gripande och rörande
uttrycksfullhet. Hon gifver alltså i stället
fölen marmorbild en lefvande och kännande
varelse, och det är vackert så. För öfrigt har
Opéra-Comique gifvit repriser af Massés operett
Galathée och af Meyerbeers opera »le pardon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
