Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Reseminnen från Kreta. Af Sam Wide. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESEMINNEN FRAN KRETA.
79
I Herakleion stannade jag något öfver
14 dagar. Staden har omkring 22000
invånare, af hvilka ungefär 2,000 äro
muhamedaner, medan den öfriga
befolkningen hufvudsakligen utgöres af kristna
greker. Likasom så många andra
städer i södern och orienten, genomlöpes
den af en lång hufvudgata, i hvilken
en mängd små krokiga trånga gränder
utmynna. Vid hufvudgatan ligger, den
stora basaren, där en liflig handel
bedrifves, ty Herakleion är hufvudorten för
hela den östra delen af Kreta. Denna
basar har en äkta orientalisk prägel med
sina österländska handelsvaror, sina
förslagne köpmän, sitt brokiga folklif samt
ett skriande och ropande, som är så
karakteristiskt för söderns gatulif. Staden
Herakleion hade sin högsta blomstring
under det venetianska herraväldet, och
ännu äger staden från den tiden flere
präktiga byggnader i renässans och
barock, af hvilka likväl de flesta äro
förfallna. Från den venetianska tiden
förskrifva sig äfven de storartade
stadsmurarna, hvilkas like i massivitet och
tjocklek jag aldrig någonsin har skådat.
Dessa murar mynna ut vid hamnen och
omsluta denna med tvenne väldiga armar.
I våra dagar har Herakleion en
turkisk prägel med sin basar och sin
turkiska garnison, sina moskéer och
minareter, sina brunnar med arabiska
tänkespråk och härligt vatten.
Muhameda-nerna äro som bekant genom sin religion
förbjudna att dricka vin*, och därför
vinnlägga de sig så mycket mera om att
få ett godt dricksvatten. I Orientens
städer med blandad befolkning af
muhamedaner och kristna gör man också
* Många turkar af de högre
samhällsklasserna kringgå detta förbud genom att i stället
för vin dricka konjak och likörer, ty sådant har
ju profeten ej förbjudit! Det stora flertalet af
den turkiska befolkningen håller däremot troget
fast vid profetens bud.
heraki.eions hamn krän hafvet.
klokast i att begagna sig af turkarnes
dricksvatten, som vanligen är betydligt
renare och hälsosammare än vattnet i de
kristna kvarteren.
Jag gjorde under min vistelse i
Herakleion bekantskap med flere af de mera
framstående kristna grekerna. De
träffades om kvällarna på den grekiska
klubben, som hade sin lokal i ett par rum,
belägna innanför stadens förnämsta kafé.
Ute i kafésalen samlades på kvällen
turkiska officerare och greker. Där
pratades och röktes, där dracks kaffe med
konjak eller mastfcha*, där spelades kort,
biljard och bräde. Om grekerna därute
i salen måste vistas tillsammans med de
förhatade turkiska officerarne, så hade
de en fristad i sin klubb, dit sällan
någon ottoman vågade sig in. Där kunde
grekerna fa prata mera förtroligt med
hvarandra, där läste de sina grekiska,
franska, engelska och tyska tidningar.
Grekerna i Herakleion ha ett varmt
hjärta och ett öppet sinne för sitt lands
forntid och de ha äfven grundat en
förening för bevarandet af Kretas
fornminnen. I det museum, som grundats
af denna förening (Syllogos) träfifas en
* Mastfcha är en med mastixträdets harts
destillerad söt likör, som något erinrar om
anisette. När denna blandas med vatten, får den
sålunda uppkomna vätskan en gråhvit,
mjölkaktig färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
