Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STADSPLANER.
I47
Denna frihet i kompositionen, som
man ännu återfinner hos romarne, har
efter allt att döma varit i ännu högre grad
utmärkande för grekerna. Ett annat
karaktersdrag hos de senare, som utöfvat
ett bestämmande inflytande på deras
stadsbyggnader, nämligen den hos dem
rådande enkelheten i det privata, parad med
prakt i det ofientliga, hade ej heller gått
alldeles förloradt för romarne i Pompeji.
Så gjorde man där (som i Grekland) ej
mycken affär af privathusens fasader (helt
naturligt äfven till följd af det antika
boningshusets inåtvända karakter), och
genomsnittsgatorna kommo alltså att te sig
skäligen enkla. Så mycket mer vinnlade
man sig om anordnandet och prydandet
af hufvudgatorna och de öppna platserna.
Forum (den grekiska agoran) spelade
som bekant en mycket viktig roll i de
antika städerna. Kring detta grupperade
man också offentliga byggnader, och där
uppställde man i mängd statyer och konst-
föremål. Utom Forum var borgen
(Akropolis, Capitolium), där denna fanns, en
knutpunkt för offentliga, religiösa som
profana, byggnader.
Från den antika staden till
medeltidens är helt naturligt ett stort språng.
Den medeltida staden har i sin
karakter, något af hvar och en af de tre
faktorer, som bidragit till dess skapande,
eller, med andra ord, af de tre stånden:
borgerskapet, kyrkan och ridderskapet.
Hvarje särskild stad har väl för sin
uppkomst hufvudsakligen att tacka någondera
af dem (så kan man skilja mellan
egentliga handelsstäder, stiftsstäder och
feodalstäder), men de tre ha dock gemensamt
bidragit till att skapa den allmänna,
specifikt medeltida stadstypen — först och
främst borgerskapet, ty utan det är ju
ingen stad möjlig, vidare kyrkan, som
tryckt sin prägel på allt hvad medeltiden
skapat, samt slutligen ridderskapet såsom
representerande forsvaret, hvilket öfver-
FORUM I ROM. REKONSTRUKTION AF E. BECCHETTI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
