Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - I järnvägarnes tidehvarf. Af Gustaf Åsbrink. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
GUSTAF ÅSBRINK.
järnvägsbyggande länderna. 1856
öppnades den första lokomotivbanan i vårt
land, och vid nämnda års slut funnos 66
km. trafikerade järnvägar, 1875 var
siffran 3,681 km., 1895 9,755 km. och har
nu hunnit 10,000-talet.
Oerhörda kapital ha nedlagts i dessa
järnvägar. Vid slutet af år 1893 hade
endast anläggningskostnaden för jordens alla
järnvägar gått upp till 127,266 millioner
kronor. Endast i Sverige ha järnvägarna
(1895) kostat i anläggning 626 millioner
kronor, däraf nära 300 millioner kronor
för statsbanorna.
Ungefär 2,365 millioner resande färdas
årligen på järnvägar i Europa, och
1,025,670,000 ton gods fraktas å dem.
I Sverige resa årligen nära 17 millioner
betalande personer, och den fraktade
godsmängden utgör omkring 13 millioner ton.
I hela världen finnas 122,000
lokomotiv, 200,400 passagerarevagnar och
3,335,000 godsvagnar. I Sverige
finnas nära 1,000 lokomotiv, öfver 2,000
personvagnar och öfver 23,000
godsvagnar.
Hvad dessa siffror innebära, ligger i
öppen dag. Det är en fredlig revolution
af den mest genomgripande beskaffenhet,
som blifvit genomförd till båtnad för de
mellanfolkliga förbindelserna och
sambandet mellan ländernas olika delar. Af
hvilken betydelse detta är för kulturen,
är öfverflödigt att närmare utveckla. Ur
militär synpunkt spela järnvägarne en
ytterst betydelsefull roll, då de
möjliggöra en hastig förflyttning af stora
truppmassor på långa sträckor samt för öfrigt
medföra en mängd lättnader i de
militära anstalterna.
Under årens lopp har den ena
förbättringen efter den andra blifvit gjord
med hänsyn till järnvägsmaterielen och
trafikanordningarna. Man nöjer sig icke
längre med de små diligensliknande
vagnar, som voro allmänna ännu för ett par
tiotal år sedan, och man är missnöjd,
om tåget går blott fyra mil i timmen,
Lyxen med afseende på vagnarnes
inredning har varit i oafbrutet stigande.
Hvad snygga och bekväma vagnar
beträffar, står Sverige långt framme, och
man får gå till de allra förnämsta tåg i
utlandet för att finna en motsvarighet
till våra vanliga snälltågsvagnar, i
synnerhet bogievagnarne.
Amerikanerna ha som bekant redan
länge excellerat i palatsvagnar, sof- ofch
restaurantvagnar, hvilka hos dem snart
blefvo ett oundgängligt behof på grund
af de långa sträckorna på den
amerikanska kontinenten. Nu löpa dylika tåg
på alla Europas hufvudlinier och göra
äfven den längsta resa till ett angenämt
och föga tröttande nöje. Bland de
förnämsta lyxtågen må nämnas
»Nordexpressen: från (London-) Ostende öfver
Berlin till Petersburg, med hvilken man far
från London till Petersburg på 50 timmar,
»Ostende—Wien-expressen», med
hvilken färden från London till Wien endast
tar 29 timmar i anspråk,
»Orientexpres-sen» från Paris till Konstantinopel,
»Sydexpressen» från Paris till Madrid och
Lissabon etc. Dessa tåg föra endast första
klass vagnar och betinga särskild
prisförhöjning. De kunna således icke
användas af den stora allmänheten, men
äfven för denna ha småningom högst
väsentliga förbättringar vidtagits.
Restaurantvagnar äro en viktig del
af tåg, som gå en lång sträcka. De
förkorta tiden för den resande och
möjliggöra tidsbesparing, enär tåget då icke
behöfver göra långa uppehåll vid
särskilda måltidsstationer. I Sverige har
Uppsala—Gefle järnväg hittills varit den
enda järnväg, som haft dylika, men i
sommar komma sådana ock att medfölja
det s. k. kontinentaltåget, som skall
förmedla den nya direkta förbindelsen
mellan Tyskland och Sverige via Sassnitz-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
