Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En etsning af A. H. Hägg. Af E. G. Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
E. G. FOLCKER.
rare knappast veta, att han är en främling,
synnerligast som hans namn där är
uteslutande kändt under det engelska
stafningssättet: Haig.
Från början utbildad till arkitekt och
alltjämt med entusiasm ägnande sig åt
byggnadskonsten, har Hägg äfven i sin
etsning hemtat motiven från denna konstart.
Gotiken, hvilken i England haft en så
storartad och säregen blomstring, är den stil, som
framför andra vunnit hans tycke, och vi
återfinna bland hans arbeten flere af landets
förnämsta arkitekturalster från de i4:de och
i5:de århundradena. Den fosterlandsstolte
engelsmannen älskar sina mäktiga katedraler,
sina universitetsstäders pittoreska
arkitektur, och Hägg har med sin fasta, eleganta
etsnål ställt honom dem för ögonen bättre
och sannare än någon annan konstnär i
svart och hvitt. Men den bildade
engelsmannen har också sett mera af världen än
de flesta hans likar i andra land och vill
gärna se sina reseminnen fixerade i
konstnärlig form. Detta behof hos hans publik
har samverkat med konstnärens eget kraf
på ständigt nya ämnen, och han har under
årliga resor besökt snart sagdt hvarje stad
och ort på kontinenten, där något
minnesmärke finnes af den pittoreska stil, han i
främsta rummet egnat sin kärlek. Han har
tecknat de spetsgaflade borgarhusen i
gammaldags tyska småstäder, han har hänförts
af det öfverväldigande majestätet i de
franska katedralernas stolta resning och skildrat
detta sitt intryck på ett sätt, som i sin tur
hänfört åskådaren; i Spaniens praktfulla,
öfverdådiga gotik har han funnit ett mer
än någonsin tacksamt ämne för sin nitida,
eleganta konst.
En resa, som vår konstnär årligen
företar, är till hemlandet, och fastän detta ju
är ganska kargt på motiv af den art han
helst behandlar, har han äfven härifrån
hämtat flere ämnen för sin konst. Jag erinrar
särskildt om de tvenne för åtskilliga år
sedan utförda »Upsalabladen», domkyrkans
inre och yttre, framtidsbilder som han
kallade dem, vackra fantasibilder af det stolta
templet sådant det bort blifva —- icke sådant
det blef. Det stora bladet »Ett flytande
torg» med Stockholms fiskarehamn och
Katarina kyrka i bakgrunden är den yppersta
af Häggs svenska etsningar.
Med öbons starkt utpräglade hemkänsla
är Hägg fästad vid sitt Gotland. Med
etsa-rens, arkitektens och patriotens förenade
intressen omfattar han fäderneöns gamla
byggnadsminnesmärken, och bland dessa hai
han, om någonstädes, funnit tacksamma
ämnen för sin konst. Ett sådant är motivet
för den etsning, som »Ord och bild» nu
har tillfälle att erbjuda sina läsare. Dalhems
gamla kyrka har i femte årgången af
tidskriften skildrats af G. Lindgren och
illustrerats med Häggs egna teckningar. Den
etsning, hvarom omstående reproduktion ger
en föreställning, visar kyrkans kor med dess
ytterst pittoreska och praktfulla korstolar
samt långskeppets spetsbågshvalf.
Vi återfinna samma egenskaper, som gjort
A. H. Häggs namn till ett af de främsta
bland den moderna etsarekonstens.
Arkitekturen har tör honom, den lärde och
intresserade fackmannen, en lätt förklarlig
dragningskraft. Han älskar denna sin konst och
känner den i stort som smått. Däraf denna
prägel af absolut trovärdighet, som tillhör
alla hans blad. Men denna skarpa syn på
föremålen, hvilken ofta förlänar något hårdt
och kyligt åt arkitektens teckning och
målning, är hos Hägg förenad med en
naturiakttagelse och en konstnärlig känslighet,
som skänka hans etsningar det sanna
konstverkets helgjutenhet och stämning.
Att Häggs arbeten i Sverige icke äro lika
kända som hans namn beror därpå, att hans
konst i adoptivlandet funnit en stor och
intresserad krets af vänner och beundrare,
hvilken med begärlighet tillegnar sig hvarje nytt
verk af hans hand, medan ofta nog endast
ryktet om dem når fäderneslandet. Sedan de
två omtalade Upsalabilderna publicerades ha
endast några mindre af Häggs blad varit
synliga i »Föreningens tör grafisk konst»
års-häften. Den vackra utsikten af Katarina
kyrka med fiskarhamnen, som torde vara
ett af hans allra yppersta blad, tillhör den
stora engelska konstmarknaden och betingar
där också ett pris, som sätter den utom
räckhåll tör en större allmänhet. Det blad,
hvilket »Ord och bild» härmed är i
tillfälle att erbjuda sina läsare, kan genom
konstnärens särskilda tillmötesgående
af-yttras till ett pris, som betydligt
understiger det verkliga värdet tör en etsning
af A. H. Hägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
