Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STADSPLANER,
20 I
Härmed lämna vi de offentliga
byggnaderna och platserna för att ägna några
ord åt gatusystemen i äldre och nyare
städer eller stadsdelar; därvid tänka vi
fortfarande särskildt på medeltidsstaden
såsom representant för de förra.
Vi skola då till en början finna
kontrasten mellan slutna och öppna vyer lika
påfallande i fråga om gatorna som vid de
publika platserna.
Vid den för den gamla staden
karakteristiska krökta gatan slutes utsikten af
en ständigt växlande fond, bildad af den
konkava husraden; och vid
förekommande raka gator, hvilka i gamla städer
sällan hafva någon större längd, bildas
fonden vanligen af en byggnad, mot hvilken
gatan löper.
A andra sidan går det moderna
systemet i allmänhet ut på att i rät linie
framdraga hvarje gata med största
möjliga bredd till största möjliga längd.
Häraf följer en öppen vy utan fond, så vida
denna ej tilläfventyrs utgöres af ett
landskap, en sjö eller en vidsträckt utsikt.
Dylika gatufonder, hvarpå särskildt
Stockholm är så rikt (vi behöfva endast
påminna om Drottninggatan, Hornsgatan m. fl.)
äro naturligtvis, där de stå att få och
där de rätt användas, ofta de bästa
möjliga. De förekomma ju också så väl i gamla
som nya städer. Skillnaden är egentligen
den att, medan i de förra utsikter möta
ögat här och hvar såsom öfverraskningar,
såsom ljusglimtar omväxlande med
skuggorna, och ofta infattade i en
arkitektonisk ram, ett gatuhvalf ei. dyl., som
förhöjer deras effekt, så te de sig i de
senare däremot såsom ständigt desamma. —
Oftast förlora sig dock våra nya gator i
det tomma intet. Hela perspektivet
reducerar sig då till de båda raka huslinierna,
sammanlöpande mot ett fjärran
oupphin-neligt mål, likt älskande, som söka men
aldrig skola finna hvarandra — en
skäligen tröstlös anblick!
BURGTHOR I LUBECK.
Den af Sitte påvisade kontrasten
mellan de gamles slutna och nutidens
öppna vyer är så genomgående i hela
byggnadskonsten, i stad som på land, att den
rent af synes härröra af motsatta
skönhetsideal. Vi ha numera så totalt
förlorat sinnet för den af de gamle med sådan
förkärlek odlade slutna vyn, att vi
systematiskt undvika den. — Väl bör det ej
förundra oss, att landtbon nu för tiden
icke anlägger sitt hus med en
kringbyggd gård; detta från början sannolikt
af strategiska behof framkallade
byggnadssätt, som dock har i sig något
ovillkorligt hemtrefligt, något af »my house
is my castle», är nu en gång otidsenligt.
Men ä andra sidan, hvem bygger väl
numera, i stad eller pä land, i den förr
med så mycken fördel använda
»häst-skoplanformen» med tre slutna sidor och
den fjärde öppen, eller hvem vill nu ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
