Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om stadsplaner med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Af Fredrik Sundbärg. Med 18 bilder (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STADSPLANER,
20 i
för att de »för gatans skull» måst rifva
öfverståthållarehuset, och söka trösta oss
med att denna värdefulla byggnad,
Nikodemus Tessins palats, kan
»återuppföras på annat håll». — För all del,
mina herrar! Oroen eder icke öfver
den bagatellen! Doktor Hazelius bygger
nog upp det på Skansen —, denna asyl
för våra gamla trotjänare, dem vi
ledsnat på och sparkat ut på gatan! — Må
vi blott akta oss för att ställa så till, att
Skansen till sist blir Stockholms enda
sevärdhet.
Vi äro icke i tillfälle att bedöma de
ekonomiska kalkyler, hvarpå förevarande
projekt grundar sig, men denna sida af
saken framhålles såsom den ljusaste. —
Låt så vara, ponera att man gör en
lyckad spekulation, att man kan hyra ut
dessa tusental af magnifika affärslokaler
och därigenom får omkostnaderna
betäckta samt får en ny stad på köpet!
Storartadt, icke sant? Men hvad är
medaljens frånsida, om icke, att börja med,
en ytterligare stegring af det förut blott
alltför svåra missförhållande, som består,
i försvinnandet af de små
fastighetsägar-ne och egendomarnas hopande på några
få stora händer; vidare en våldsam
förskjutning af hela Stockholms
affärscentrum, frampressandet af en mängd nya
affärer och uppjagandet af konkurrensen
(som kanske icke är stark nog förut?),
samt först och sist svindlerier och
jobberier! — Har man verkligen på allvar
tänkt sig följderna af ett företag sådant
som detta?
Blir en reglering af Stockholms stad
inom broarna en gång nödvändig, måtte
då den plan, som kommer att läggas till
grund därför, få så litet som möjligt
gemensamt med förslag sådana som detta,
hvars realiserande blefve filisteriets triumf!
De svenska landsortsstädernas pla-
ner visa alla ett visst släkttycke med
hvarandra, ja ofta ett så förvillande, att
de tyckas utgångna från samma fabrik.
Såsom urtyp för dem skulle man
kunna sätta Gäfle plan, uppgjord efter
den stora eldsvådan 1869. Den visar
oss en ganska vackert tänkt esplanad
eller torg, i hvars ena fond ligger
rådhuset och i den andra teatern, medan på
sidorna ligga andra publika byggnader,
såsom skolor, samt större privathus. Denna
anläggning gör, trots sina’ öfverdrifna
dimensioner, en ganska god effekt och
förtjänar erkännande såsom kanske den
första i sitt slag. Stadsplanen i öfrigt utgöres
af ett rektangelsystem med väldiga gator,
här och hvar omväxlande med ännu
väldigare trädplanterade esplanader. Dessa
senare, tydligen ämnade till en »pièce de
résistance», ha dock tyvärr blifvit blott
alltför mycket »over evne». Det hade
fordrats en flerdubbelt större stads resurser
för att någorlunda fylla upp dessa
anläggningar. Som det nu är, göra de ett
öfvervägande ödsligt intryck, ett intryck
som exempelvis en mörk vinterkväll,
då lyktorna endast förmå sprida en
sparsam dager öfver de vidsträckta,
folktomma platserna, blir rent af tröstlöst.
Men låt oss ihågkomma, att denna
plan är snart 30 år gammal, samt vara
tacksamma för de värdefulla uppslag
dess mästare verkligen skänkt oss och
hoppas att vi under tiden vuxit till i
visdom!
Mellan Gäfleplanen och Sundsvalls
ligga tjugu år — Sundsvallsplanen
reviderades efter branden. Nåväl — den
senare visar sig vara nästan en
sy-sterplan till den förra. Detta faktum i
vår framåtsträfvande tid talar icke godt
om stadsplanskonstens utveckling. I
själfva verket är också möjligheten till
utveckling rent af på lagstiftningsväg
nästan undanröjd genom
Byggnadsstadgan för rikets städer, som i minsta de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
