Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Erik Gustaf Geijer. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&mh ©usfaß ©eijeF.
bayern älskar ej i lifvets brus
’ / att med beundran -fyllas,
när af en manlig andes ljus
dess minsta yrår förgyllas, —
som ser på guld och ära kallt
men älskar plikten framför allt
och pröfvar noga kornets halt,
förrn det i jorden myllas?
rçvem jublar ej, när äkta svenskt
ett sådant hjärta känner,
när all dess värme fosterländskt
i hvarje fiber bränner, —
och dock ett högre mål det vet,
ett mål, som heter mänsklighet,
och därför kärleksfullt mot det
sin borna kraft det spänner?
Öch om du lärt i unga år,
att frihet är en häxa,
alt lifvets högsta konst består
i »Yanans nötta läxa», -—
hur skönt att se en riktig man,
som nya stormar trotsa kan,
och, hur än tiden växer, — han
i kapp med den ses växa!
7}vad syn, när han drar bort en dag
den fria tankens reglar
och, ställd till doms för Sveriges lag,
sitt mannaord beseglar!
Öch dock — på barnets enkla tro
ses mannen bygga än i ro,
ty himlen, däri änglar bo,
sig i hans hjärta speglar.
Så växer han harmoniskt fram,
en svensk förutan like,
så manligt sträng och allvarsam,
den barnsligt känslorike;
och när han sist vid målet står,
då flyger i hans ålders år
hans namn med doft af nyfödd vår
kring hela Svea rike.
]Vien om än sträng sig ter hans bild
ur minnets regioner, —
stig närmare! ^an ler så mild
i hemmets varma zoner,
pär inne sväfva genier små,
som jämt hos tänkarn hälsa på
och vid hans bädd som lifvakt stå:
pe heta dikt och toner.
för dem hans känsla klingar full,
och lifvets tvång sig löser;
då griper han i strängens gull
och med dess välljud slöser.
jVfen fastän ordkarg är hans mun
och formens slöja lätt och tunn, —
hör dock, ur evighetens brunn
hur våg på våg han öser!
pu Värmlands son, som förts af 6ud
till fyris’ å från skogen,
blott så du följt ditt ödes bud,
blott så din själ vardt mogen.
Ö, lys för oss i sekel än,
du förebild för svenske män,
vår ungdoms faderlige vän,
så glad, så god, så trogen.
C. jlyblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
