- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
224

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett besök på tempelplatsen i Jerusalem. Af Knut Tallqvist. Med 4 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

KNUT TALLQVIST.

i söder, el-Aqca i inskränktare mening.
Midt emellan el-Aqca och klippdomen
finns en prydlig cistern, som i likhet med
öfriga brunnar på tempelplatsen matas
af en gammal vattenledning från
Salomos dammar i närheten af Betlehem.
Just vid ingången till moskén ligger den
s. k. Bladbrunnen. Medan jag satt på
brunnskanten och väntade på
tempeltjänaren, som skulle ledsaga mig, och
medan den turkiske soldaten sökte sig en
sofplats vid foten af en cypress,
berättade en man följande sägen: En pilgrim,
som ville taga vatten ur brunnen, fällde
sitt ämbar i densamma. Då han steg
ned i brunnen för att hämta upp
ämba-ret, fann han i brunnen en dörr och trädde
in i en härlig trädgård. Till ett minne
tog han ett blad från ett träd, stack det
bakom örat och steg åter upp.
Emellertid gick han till stadens guvernör och
omtalade hvad han sett. Guvernören fann
händelsen sällsam och berättade den i sin
tur för Omar, i det han tillika erinrade
kalifen om en förutsägelse, att en man
skulle inträda i paradiset och lefvande
återvända. Omar bjöd därför, att man
skulle granska det af mannen hämtade
bladet. Om det fortfarande vore grönt,
så härstammade det förvisso från
paradiset. Och bladet var grönt. Således
är här ingången till paradiset. —

Emellertid infann sig tempeltjänaren,
och sedan jag fått mina fötter klädda i
säcktygssockor, trädde vi in i el-Aqca.

Denna byggnad upptar platsen för
Salomos forna palats. Den motsvarar i
anseende till sin uppgift det öfvertäckta
parti, som enligt de äldsta moskéernas
anläggningsplan alltid befinner sig på
böneplatsens qibla-sida och kallas
mug-liatta. Den kan kortast betecknas
såsom en genom sex rader pelare i sju
skepp indelad basilika mätande 56 m. i
bredd och 80 m. i längd. Öfver
byggnadens södra del hvälfver sig en kupol

af trä, hvarjämte den här har två
sidobyggnader. Denna byggnadskomplex
bildar icke något enhetligt helt, utan
uppvisar en blandning af stilar och från olika
håll taget byggnadsmaterial. Möjligt är,
att Abd el-Melik endast renoverat en
äldre på platsen förefintlig kyrka. De
äldsta beskrifningarna af el-Aqca härstamma
från den arabiske författaren el-nuqa Adasi
(985) och persern Jàkir i-Chusrau (1047).
Enligt deras skildringar utmärkte sig den
dåtida byggnaden genom sina många
portar och sin rikedom på pelare. Dessa
voro icke färre än 280, hvarför man också
jämförde el-Aqca med den för sin
pelar-skog berömda moskén i Cordova. Under ti
-dernas lopp skadades moskén af flere
jordbäfningar, undergick hvarjehanda
förändringar och presenterade sig redan i slutet af
I5:de århundradet i sitt nuvarande skick.

Då korsfararne den 14 juli 1099
eröfrade Jerusalem, anförtroddes
tempelplatsen i de s. k. tempelriddarnas vård.
Dessa togo ei Aqca till sitt
hufvudkvarter och företogo hvarjehanda
förändringar i dess inredning. Bland annat
tjänade det mot väster sig förlängande
spetsbågsgalleriet, som nu är kvinnornas
afdelning, till tempelherrarnas arsenal.
När slutligen Saladin återeröfrat den
heliga staden (1187), återinveg han el-Aqca
åt dess religiösa ändamål och företog en
grundlig restauration af moskén. Härom
berättar han i en inskrift öfver
bönenischen (mikrob): »och han bad Allah
att ingifva honom tacksamhet för denna
nåd och göra honom delaktig af
förlåtelsen i kraft af sin barmhärtighet och
sitt förbarmande.»

När jag nalkades bönenischen, låg
där en man framstupa på mattan och
bad. För att icke störa mannen i hans
uppenbara andakt, vek jag af till höger
I detsamma tog en vördig scheik mig
under armen och förde mig till minibar
eller katedern, från hvilken el-chàtib rik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free