Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Kristina och teatern i Rom. Af C. Bildt. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINA OCH TEATERN I ROiM. 285
Sveriges fred rikligare och ordentligare.
Kardinal Azzolini var statssekreterare
under Clemens IX:s korta pontifikat (1667
-—1669) och behöll äfven under
efterträdaren (1670 —1676) ett stort inflytande,
hvaraf fördelarna återföllo på hans vän
Kristina. Båda påfvarne voro omgifna
af en ung och nöjeslysten släkt, hvars
tycken de gärna befrämjade. Det var
rätta tiden att roa sig i Rom, och den
försummades icke.
Föreståndare för musik- och
teatersakerna i Kristinas hof var alltsedan 1662
grefve Jacques d’ Alibert, en liflig,
tjänstak-tig, uppnäst fransman med alla tagen af en
äkta cabotin. Han hade dykt upp i Rom
en vacker dag utan att man egentligen
visste hvem han var eller hvaraf han
lefde, men han hade pengar, spelade högt
och roade folk. Den romerska societeten
var och är fortfarande den älskvärdaste
och lättast tillgängliga i världen. Den
är så medveten om sin egen oangripliga
ställning, att den ej behöfver de skrankor
börd, pengar, fördomar och gamla bruk
på andra ställen rest. Har blott
främlingen världsmannens skick och råd att
följa med den eleganta strömmen, så är han
välkommen. Någon gång slinker väl en
äfventyrare med men skadan är ej stor.
EN ITALIENSK KOMEDIANT. SAMTIDA FRANSKT KOPPARSTICK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
