- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
258

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Kristina och teatern i Rom. Af C. Bildt. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258

C. BILDT.

takel i en förnäm goss-skola. Äfven 1680
lät drottningen uppföra en opera af
Scar-latti Onestà negli amori på den lilla
Teatro Bernini, som växt upp i Tordinonas
ställe, men hon var sjuk under en del af
karnevalen.

Därefter börjar det sista skedet af
Kristinas teater-verksamhet. Inkomsterna
hade åter börjat inflyta ordentligt, Alibert
var tillbaka på sin gamla plats, men
Tor-dinona upptogs likväl icke, utan det blef
i själfva palatset konserter och
föreställningar hädanefter gåfvos.

Under dessa senare år uppträder
Kristina själf såsom författarinna af
dramatiska utkast, i samarbete med abbé
Alessandro Guidi, som 1683 kommit till Rom
och åtminstone sedan 1685 var i hennes
tjänst. Guidi var en särdeles skicklig
rimmare och en lycklig tillverkare af de
versifierade krior, som kallades
hjälte-eller herdedikter och då för tiden gällde
för poesi. Drottningen författade
scenarion till en opera »Damon och Chloris»
i åtta tablåer, en dialog och en serenad,
hvartill Guidi skulle skrifva verserna och
Scarlatti musiken. Personerna voro:
Kärleken, manlig sopran, Chloris, kvinnlig
sopran, Damon, manlig sopran, Tiden,
bas, Förnuftet, tenor, och Lyckan,
kon-tralto. Dessutom körer af hofmän,
filosofer och älskande. Läsaren kan af denna
förteckning bilda sig en föreställning om
innehållet af pjäsen, som jag vågar
påstå skulle förefalla ett modernt auditorium
litet tråkig. Däremot skulle en och
annan äfven i våra dagar kunna vara road
af att se den första tablån, som
föreställde Skönheten liggande på en praktfull
säng i ett furstligt palats, omgifven af
Behagen, och Hoppet ammande två
kärleksgudar. Hos Kristina behöfde man
icke frukta att sådana roller skulle
utföras af karlar. Men värre är, att de
sannolikt aldrig utfördes alls, ty ingen
anteckning har det lyckats mig återfinna

om att »Damon och Chloris» någonsin
sett rampens ljus, och det är otänkbart
att en så viktig händelse kunnat passera
utan att spilla mycket bläck.

Äfven till ett herde-spel i fem akter
»Endymion» uppgjorde Kristina
scenarion, oeh skref själf en del af verserna,
ingalunga de sämsta. Versen är
klingande och sångbar, naturligare än hvad
då var modernt, samt har en viss
ungdomlighet, som man ej skulle vänta hos
en sextioårig gumma. Arbetet skrefs året
före drottningens död, men hann aldrig
uppföras och offentliggjordes först tre år
därefter af abbé Guidi.

Den första opera som gafs i Palazzo
Riario under karnevalen 1681 var
Lisi-maco af Baldozini. Det var ansenliga
krafter drottningen lät sin unge
kapellmästare Scarlatti disponera öfver.
Kapell och körer bestodo af öfver hundra
personer, och för anskaffande af de bästa
solister sparades hvarken pengar eller
möda. Under två säsonger lyckades t. ex,
Kristina från hertigen af Modena få låna
den beryktade sångaren Gio.
Francesco Grossi, Siface kallad, en man, hvars
lefnad var en kedja af romantiska
äfventyr, och som slutligen föll mördad af
en svartsjuk adelsman på landsvägen
utanför Bologna. Från Wien lånades
kejsarinnan Eleonoras hofsångare Cortona,
dock blott en gång, ty då Kristina 1682
ville ha honom tillbaka till Rom, svarade
kejsarinnan, att hon behöfde honom själf.
Lifligast var dock förbindelsen med
teatern i Mantua, där spiran fördes af
Fer-dinando Carlo Gonzaga, en furste som
grundligt förstod konsten att roa sig.
Sin mesta tid tillbragte han för denna
ädla uppgift i Venedig, men när han var
hemma i Mantua, vinnlade han sig
allvarsamt om att ha det vackraste silfver,
det bästa bordet och den bästa teatern i
Italien. Fyra sångare, Gaetano
Ricci,Vincenzo Dati, Luigi SantaPaolina och främst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free