Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Något om våra förnamn. Af Adolf Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring 1750 träffas Sally och Betty, ehuru
detta sistnämnda väl vunnit sin egentliga
spridning, sedan fru Lenngren
underrättat svenska allmänheten om, att hon ville
så benämna sin »kära dotter, om hon
hade någon», och gjort hvad hon
kunnat för att vid detta namn knyta
föreställningen om ett i allo väluppfostradt
praktexemplar till flicka. Men först efter
1800 ha engelska namn blifvit verkligt
»moderna», främst naturligtvis hos de
alltid tidsenliga damerna, såsom vittnas af
t. ex. Harriet och i synnerhet de
talrika på -y eller -i(e) såsom Annie, Emmy,
Lilly, Mary, Nanny, framför allt de
genom den svenska näktergalens sång och
Franzéns sånger vidt spridda Jenny och
Fanny. Emellertid saknas ej heller
herrar af samma typ: Conny, Curry, Harry,
Henry, Jimmy m. fl., och jämte dem
uppträder en och annan James eller
William, men framför allt John. Det
tyckes dock, som om dessa hufvudsakligen
dväljas inom brittiskt tränade grossörsfamiljer
på västkusten. Inom det öfriga
Sverige torde dessa herrnamn ännu
icke hafva blifvit epidemiska.
Visserligen från England, men därför
icke från engelskan utan från de
keltiska språken i Skottland, Irland och Wales
ha vi vid skilda tider fått några nu
mycket populära namn. Om det gamla
helgonnamnet Brigitta har redan talats. Vid
midten af 1600-talet träffas Malkolm, hvars
spridning väl på 1700-talet ökades genom
sinclairsvisans stora popularitet. Sedan
Gjörwell år 1765 hos Sveriges vittra
allmänhet introducerat Ossians sånger, ge
dessa oss namnen Fingal och Ossian
samt det särskildt genom Franzéns
sångcykel så populärt vordna Selma. Ett
fjärde Ossian-namn, nämligen Oskar,
bäres nu af mer än 1% svenske män,
åtminstone inom de bildade klasserna,
men torde för denna stora och framför
allt snabba spridning nästan uteslutande
hafva att tacka våra båda konungar med
detta namn. Oskar I är, så vidt man
vet, namnets förste bärare i Sverige och
hade (1799) erhållit det på förslag af
Ossian-beundraren Napoleon. För resten
må anmärkas, det både Ossian och Oskar
äro gamla nordiska vikinganamn, som
irerna en gång i tiden lånat från
engelsmännen och dessa från oss, hvilken dubbla
lånetransaktion icke aflupit utan
betydande förändringar i namnens form. Så
t. ex. är Oskar ursprungligen samma ord
som det gamla svenska Asker (Asger)
och det tyska Ansgarius. — I början
af 1800-talet håller äfven namnet Artur
sitt intåg hos oss i följd af den
bekantskap fosforister o. a. stiftat med sagorna
om den walesiske nationalhjälten och
hans riddare af runda bordet.
Samma fosforisters förkärlek för
sydeuropeisk literatur ha vi ock att tacka
för införandet af Tassos Armida, Dantes
Beatrice, Petrarcas Laura och det
äfvenledes italienska Bianca samt för de
spanska Anita och Ines. Isabella är så till
vida mycket äldre, som åtminstone redan
en dotter af Johan III bar detta namn.
På allra sista tiden tyckas äfven ryska
flicknamn hålla på att bli moderna,
säkerligen tack vare romanläsande mammor,
som nog från Turgenjeff, Tolstoj o. a.
lånat de här och där uppdykande Sonja,
Vera, Olena (samma ord som Helena).
Rätt vanligt är redan Olga, ett namn som
för öfrigt icke från början är ryskt, utan
svenskt, i ty att det vid ryska rikets
grundläggning af svenskarne på
800-talet lånades från vårt Helga, hvarpå det
snart blef populärt i Ryssland genom ’den
heliga Olga’, den första kristna
storfurstinnan. I äldre, om också icke lika
urgamla, tider ha däremot vi från ryssarna
lånat Ivan, den ryska formen för Johan.
Från andra slaviska språk stamma det
polska Kasimir och det vendiska Bogislaus,
som redan på 1700-talet träffas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
