- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
268

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

populärt hos folket med de många »Karlarna»
i sin historia. Slutligen ha vi med
åtskilligt öfver 2% det fransk-tyska
Lovisa, som emellertid rycker upp till öfver
4%, om vi medtaga det rent franska
Louise. Ordet är femininum till Louis,
som på kontinenten blef populärt genom
Ludvig den fromme och än mer genom
Ludvig den helige. Hos oss har
kvinnonamnet vunnit spridning förnämligast
genom uppkallande efter Lovisa Ulrika på
1700-talet och Karl XV:s gemål på
1800-talet. Ungefär lika brukliga äro det
tyska Fredrika, femininum till det hos oss
så vanliga Fredrik och buret af Gustaf
IV Adolfs bildsköna drottning, som nog
varit namngifverska för många, samt
ändtligen det grekiska Katarina, som spridts
dels genom åtskilliga helgon med det
namnet (t. ex. sankt Karin, om hvilken
se ofvan), dels genom många våra
prinsessor och drottningar, icke minst
Katarina Månsdotter.

Väsentligen annorlunda ställer sig
saken i fråga om våra vanligaste
mansnamn. I spetsen tågar Karl med
mycket öfver 9%, d. v. s att nästan hvar
tionde bildad svensk man bär detta
urgamla, alltifrån våra något äldre
runstenars tid brukliga namn, som
ursprungligen intet annat är än det vanliga ordet
karl. Dess ovanligt stora nutida
spridning beror på våra många stora kungar
med detta namn och särskildt har i
början af vårt århundrade Karl Johan
utöfvat stort inflytande icke minst på
allmogens namngifning. Så t. ex. berättar
Vilh. v. Braun, att han en gång bland
659 beväringar fann icke mindre än 420
med namnet Karl. Därnäst kommer med
fulla 7% det ännu ursvenskare —
emedan troligen från början alldeles eget för
Sverige — Gustaf eller Gösta, fordom
Götstaf, d. v. s. götisk lans. Mera
allmänt har det varit i bruk först sedan
gamla kung Göstas dar, men genom
Gustaf Adolf spriddes det i denna form öfver
hela den bildade världen och troligen är
detta det enda ursprungligen enbart
svenska namn, som fått en allmännare
spridning i utlandet. Så kommer med 6%
det hebreiska Johan, hvars stora
användning nog beror dels därpå, att icke
mindre än tre dagar i almanackan bära
detsamma, dels på Karl Johan, som gaf
stark fart äfven åt detta namn. Därnäst
träffa vi de båda ultratyska namnen
Fredrik med 4½%, till god del nog
beroende på våra båda så nämda konungar,
och Vilhelm med 4%. Så uppträder
med 3% ett namn, som visserligen
ursprungligen är af hebreisk börd, men som
nationaliserats ända till oigenkännlighet,
nämligen det högpoetiska Axel, utgående
från Absalon. Detta bibliska namn blef
i Danmark populärt genom den store
ärkebiskopen i Lund på 1100-talet. I
början af 1300-talet uppträder det i
Danmark under formerna Axilen eller Axlan
och något senare visar sig Axel i
Sverige, där dess popularitet sedan dess
upprepade gånger befästats, såsom genom
Axel Oxenstierna, visan om Axel och
Valborg samt Tegnérs Axel. Därefter
komma tvenne kejsarnamn, det latinska
August(us) och det tyska Otto, hvartdera
med 2½%, som äfven tillkommer det
likaledes tyska Adolf, hvars popularitet
öfver hela världen under de senare
århundradena emellertid utgår från svensken
Gustaf Adolf. Ändtligen ha vi med 2%
det genomsvenska Erik, hvars rykte
för alltid grundfästs genom vårt
nationalhelgon Erik den helige och de åt honom
upplåtna två dagarna i almanackan.

Detta om våra allra vanligaste namn.
Åtskilligt skulle ock, om tillfället det
medgåfve, vara att säga om våra
sällsyntaste namn, nämligen de som af
fantasirika eller originela föräldrar
tillskapas så där mer på fri hand, icke alltid
till barnens framtida belåtenhet. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1897/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free