Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Skandinavisk musik. Några ord med anledning af musikfesten. Af Magnus Josephson. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skandinavisk musik.
285
ningslystet veck, som skvallrar om, att han
icke varit okänslig för det rent materiela.
Detta icke ointressanta ansikte lifvas
sällsamt af den drömmande konstnärsblicken,
vemodig och djup. Hvem kommer icke
vid anblicken af Söderman att tänka på
Tegnérs sköna skildring af en annan svensk
sångare, på honom med »vemodsdraget
öfver pannan, ett nordiskt sångardrag, en
sorg i rosenrödt»?
Bredvid denna mer poetiska gestalt
uppdyker ett annat ansikte, strängt och bistert,
en torr och gammaldags prudentlig
skepnad, som vi minst af allt skulle ha trott
tillhöra den hu.noristiske Frans Berwald.
Och dock är det så, ödet har sina nycker.
För öfrigt fanns det af gammaldags
värdighet icke heller så litet i Berwalds
musik, ehuru den mildrades af humorn och
fick nytt lif af en städse uppfinningsrik
fantasi, som dock aldrig fick skena öfver
skacklorna utan strängt tyglades af en
omutlig formlogik. Berwald ägde ett full-
komligt herravälde öfver alla musikaliska
medel; hans vetande, hans skicklighet voro
enorma. Se vi i Söderman framför allt
den lysande naturliga begåfningen, den
originelt artade talangen, så är däremot Berwald
främst den på sin konst fullt säkre
mästaren, för öfrigt en originel gestalt inom vår
odlingshistoria äfven han. Musiker ända ut
i fingerspetsarne, var han dock tidtals upp-
edvard grieg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
