- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
291

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En jubelfest i förra århundradet. Af Otto Sylwan. Med 4 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en jubelfest i förra århundradet.

29i

Redan 1767 se vi förberedelserna till
den stundande högtiden i gång, sedan
man inhämtat underrättelser från
akademierna i Uppsala och Abo, huru där
förfarits vid liknande tillfällen. På våren
nämda år finna vi det akademiska
konsistoriet sysselsatt med öfverläggningar
i dithörande frågor, och ju mer tiden
för festen nalkades, desto vidlyftigare
blefvo dessa, helst konsistoriet icke
öfverlämnade den exekutiva makten åt någon
komité, utan, som vi snart skola se,
behandlade så godt som allting i sina
plena. Och ej nog härmed: en mängd
frågor skulle ock hänskjutas till
universitetets kansler för afgörande. Det gällde
först att bestämma tiden för festen;
jämte själfva den egentliga jubeldagen
den 28 januari föreslogs äfven den 23
juni, den regerande konungens namnsdag,
och den sistnämda blef den segrande,
kanske mindre för att »gifva denna
högtid en fördubblad glans» än för att »i
den skönaste årsens tid lämna främmande
ett så mycket bekvämare tillfälle att
bevista en så rar och besynnerlig akt».

En dags festande var naturligtvis icke
nog vid ett sådant tillfälle; till en början
föreslogs att egna en hel vecka åt
högtiden med orationer på förmiddagarna
och promotioner under fyra
eftermiddagar, men äfven den tidens starka
nerver blef detta för mycket, och man
beslöt att göra midsommardagen och den
följande söndagen till verkliga hvilodagar,
låta promotionerna äga rum på
förmiddagarna och sålunda lämna
eftermiddagarna lediga. De vidlyftigaste
förhandlingarna rörde sig om frågan, hvilka
personer som skulle hedras med
doktorshatt eller magisterkrans inom de
respektive fakulteterna. Ej blott de teologiske
utan äfven de juridiske promovendi
utnämdes af konungen, sedan vederbörande
fakultet på förslag uppsatt ett större
antal. Den filosofiska fakulteten gaf

sin högsta utmärkelse åt ett stort antal
kandidater efter aflagda lärdomsprof
såväl som åt en mängd ograduerade
men förtjänte präster och skolmän, hvilka
därtill rekommenderats af stiftsstyrelserna.
Vid sidan af alla öfverläggningar och
allt officielt skrifveri i detta mål
försiggingo naturligtvis bakom kuliserna en
hel del intriger, om hvilka vi blott
delvis fått kunskap. Så till exempel
sökte en nitisk men fåfäng skolrektor
Lunell i Kristianstad att blifvajuris
doktor men afspisades af fakulteten därmed
att han visserligen var känd för »vacker
lärdom» men icke just i juridik.
Dåvarande adjunkten i teologi (sedermera
biskopen i Lund) Petrus Munck blef,
ehuru en framstående vetenskapsman,
utesluten från förslaget på teologie
doktorer, såsom han själf påstod därför, att
man ville stänga honom ute från en
professur, medan åter en Engeström
uppfördes på detsamma af intet annat skäl
än att han var brorson till universitetets
dåvarande prokansler, ett skäl som äfven
i tryck omtalades såsom fullt
tillfyllestgörande — betecknande nog för tidens
åskådningssätt.

Tidigt grep man sig an med att
tänka på en ersättning för den
sammetskåpa med tillhörande hatt, som alltifrån
universitetets" stiftelse prydt dess rektor
magnifikus vid högtidliga tillfällen, men
som nu, efter hundra års tjänstgöring,
helt naturligt befann sig i ett föga
presentabelt skick. Det anslag af
statsmedel, 800 daler silfvermynt J) som af
regeringen tillerkänts universitetet i och
för jubelfesten, var i främsta rummet
afsedt för anskaffande af en ny
rektorsdräkt, och konsistoriet kunde således
utan ekonomiska bekymmer skrida till
lösningen af denna fråga. Huru viktig

x) En daler silfvermynt motsvarar 1 kr. 33
öre i nuvarande mynt, men hade naturligtvis
långt större köpkraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free