- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjette årgången. 1897 /
322

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Öfversikt af nyare dansk målarkonst. Af N. V. Dorph. Öfversättning från författarens manuskript. Med 13 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322 n. v. dorph.

och det måleriska anslaget; man känner,
att Johansen som »paysagiste» icke är
fackman; hans blick och behandling är
frisk och olärd — därför ofta mera
omedelbart fängslande än den rutinerade
landskapsmålarens medvetna säkerhet.

Ehuru Zahrtmann till år och sympati
väl står den yngre skolan närmast, skulle
det vara alldeles orimligt att inordna
hans konst under denna — eller öfver
hufvud taget under någon riktning inom
konsten. Den är någonting alldeles för
sig, i väsentliga afseenden olik all annan
känd framställning med pensel och färger.

Zahrtmann är väl den ende moderne
danske målare, som med fullt fog kan
göra anspråk på namnet »historiemålare».
Han uppbär denna benämning med större
rätt än måhända någon tidigare skildrare
af historiska motiv, därför att han i högre
grad än dessa mäktat lefvandegöra en
svunnen tids ande — icke blott
kostymens och interiörens historia (i detta
hänseende har Zahrtmann för öfrigt tagit
sig många friheter) utan människolifvets
dolda själshistoria, dess intima tanke- och
känslolif. Han har i Danmarks historia
valt en gestalt, den stolta och olyckliga
kungadottern Leonore Kristine, som i
22 år satt skymfligt fängslad i
Köben-havns »Blåtorn», och åt hennes minne
har han egnat en kult, som väl är
enastående i konstens historia.

Leonore Kristine efterlämnade som
bekant ett litterärt testamente, ett slags
dagbok — den berömda »Jammersminde»
■— ett dokument af största intresse och
specielt för Zahrtmann af ovärderlig
betydelse. Det är denna skrift som han
i en rad oförgätliga bilder har — icke
illustrerat — men förklarat och
fördjupat med intuitiv konstnärlig kraft och
skarpsinnighet. Med stor frihet för
resten. Hvad porträttlikheten angår lär
man således icke kunna lita på
skildringens historiska sanning: Zahrtmann har

haft växlande modeller för sin
hufvud-person; den inre sanningen är däremot
öfverallt gifven med öfvertygande styrka.

Zahrtmann har skapat en Leonore
Kristine-typ, som stannar i medvetandet.
Den är full af höghet och adel, af en
genom alla sorger och förödmjukelser
bevarad stilla resignation och orubblig
värdighet, som verkar betagande. På
bilderna från hennes sista år i Maribo
klosters fredliga asyl har hennes gestalt
fått en välgörande, mild och from
skönhet; Zahrtmann har öfver hennes sista
dagar kastat ett försonande skimmer af
blek lycka och sol — aftonens frid efter
en dag full af lidande och sorger.

Leonore Kristines kungliga fiende,
drottning Sofie Amalie, har Zahrtmann
behandlat i en af sina märkligaste taflor:
Drottningens död. Som man kunde vänta,
har han i hufvudpersonen uttryckt all
den afsky och allt det agg, hvaraf hans
hjärta måste vara fylldt. Drottningen
sitter, eller rättare ligger krampaktigt
utsträckt i sin präktiga krönta stol.
Hennes oformligt uppsvällda kropp är snörd
i fantastiskt brokiga kläder, och hennes
vanställda, sminkade gumansikte med
lallande mun och döende ögon kämpar
förgäfves att göra sig förstådt àf den vid
hennes sida knäböjande kungen, Kristian
den 5:te, hennes son. Denna dödens
hemska fulhet har Zahrtmann inramat i
ett svall af strålande, starka färger, guld
och glitter. I förgrunden ligger kullstjälpt
en kista, som sprider sina gyllene
skatter öfver golfvet, och i skinande guld
har Zahrtmann med bitter ironi till
höger på taflan präntat orden: Spes mea
deus, drottningens valspråk.

Leonore Kristines outtröttlige
advokat har offrat all sin konst och all sin
kärlek för att skaffa den misshandlade
konungadottern hämnd och upprättelse;
han har i sistnämnda arbete säkert nått
det förra målet, och i de öfriga har han för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:42:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1897/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free