Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenska härens utveckling under Oscar II:s regering. Af Gustaf Björlin. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf björi.1n.
398
dierbataljon, flintlåsgevär af 1799 års
modell. Inom icke så många år skola alla
svenska infanteriregementen vara försedda
med Mauser-gevär af modernaste
konstruktion. I förhållande till forna tider
är det en oerhörd utveckling som ligger
mellan dessa tvenne slag af beväpning.
Och detta gäller icke blott om vapnen
själfva utan äfven i afseende på de
drif-medel, som gifva projektilen sin snabba
och raka gång genom luften. Ännu i
början af 1870-talet hade någon egentlig
förändring icke ägt rum i krutets
sammansättning, eller uti
tillverkningsmetoden för detsamma, ännu gällde nästan
med oförminskad auktoritet det recept,
som byzantinern Marcus Græcus i slutet
af 1200-talet efterlämnat för tillverkning
af den »grekiska elden». Striden
mellan kanonen och pansaret i början på
1870-talet väckte först krutfrågan till lif.
Det blef nämligen nödvändigt för
kanonkonstruktören att kunna räkna med större
utgångshastighet för kulan, och denna
hastighet kunde icke vinnas utan med
risk af kanonens sprängning, så vida det
icke kunde så anordnas, att laddningen
förbrändes succesivt. År 1873
anställdes af denna anledning de första
försöken med »grofkornigt» krut i
pansarbrytande kanoner. Sedan dess har, utom
detta slag af krut, äfven »brunkrutet»
haft sin historia, till dess på sistone
gevärskaliberns minskning och de
snabbskjutande kanonerna gjort ett ännu
kraftigare drifmedel nödvändigt. Detta har
man också lyckats framställa i det s. k.
kemiska krutet, hvilket krut förmått gifva
kulan en så stor utgångshastighet och i
följd däraf en så flack bana, att man
aldrig kunnat erhålla något däremot
svarande resultat af det gamla svartkrutet.
Samtidigt vanns med införandet af det
kemiska krutet äfven en annan fördel.
När skjutning med svartkrutet ägde rum,
hann snabbelden icke väl att öppnas
med de moderna repetergevären och de
snabbskjutande kanonerna, förr än de
väldiga rökmoln, som uppkomma vid detta
krutslags förbränning, alldeles skymde
utsikten och hindrade riktningen. Denna
olägenhet, som förtog en stor del af de
moderna vapnen deras öfverlägsenhet,
afhjälptes nu på samma gång med
det kemiska krutet, som gjordes mera
röksvagt. Hvilken betydlig skillnad det
är mellan det gamla och det nya krutet
med afseende på intensiteten af de
därvid uppkomna rökmassorna, finner
läsaren af nedanstående illustration. I vårt
land är man nu mera fullt förtrogen med
lagarne för det nya krutets sätt att verka
i eldvapen af olika kaliber, och man
tillverkar ej mera något annat krut vid
statens under de senare åren uppförda,
tidsenligt inrättade krutbruk vid Åker i
Södermanland.
Den är ju helt märklig denna historia
om utvecklingen under tjugufem år från
1860-talets flintlåsgevär, hvarmed
bevä-ringsmännen vid Smålands
grenadierbataljon, med mycken ringa sannolikhet att
träffa, skulle på 200 alnars afstånd
kunnat afskjuta sin rundkula, och till
1890-talets Mauser-gevär, hvarmed den
värnpliktige inom få år skall kunna nå sin fiende
med träffsäkra skott nära nog så långt
hans öga förmår särskilja honom ifrån
de omgifvande föremålen. Och detta
utan att denne, om afståndet är mera
betydligt, kan annat än på ljudet märka,
hvarifrån skottet kommer. Mycket af
hvad vi sålunda vunnit hafva vi
visserligen utländingens försök att tacka för,
men den hastighet och den urskiljning,
hvarmed vi tillgodogjort oss de
epokgörande uppfinningarne, bära dock
otvetydiga vitnesbörd om det allvar och det
odelade intresse, hvarmed den högsta
ledningen inom vår armé följt med de
olika, mäktiga strömningarna äfven på
detta område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
