Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Några ord om min resa genom Asien. Af Sven Hedin. Med 10 bilder, hvaraf 8 efter teckningar och fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
sven hedin.
de klassiska böckerna betraktas i Kina
nästan med religiös vördnad och
studeras ännu i dag. Ännu så sent som år
1823 kunna vi anteckna en kinesisk
resande, Hsi-yü-shui-tau-ki, som gjort en i
hög grad märklig rundresa i hela
Ta-rim-bäckenet frän Lop-nor till gränsbergen
i väster, en färd som han på ett
detaljeradt och samvetsgrannt sätt skildrat i
sitt arbete Si-yi-shui-dao-tsi, hvilket finnes
öfversatt till ryska.
Denne Hsi hade till och med reda
pä sådana orter som byarne Jantaklik
och Merket vid Jarkent-darjas högra
strand (han kallade dem Yan-va-li-ke och
Mai-ge-te), byar som aldrig besökts af
någon europé förrän jag på våren 1895
kom dit och fann dem på den plats, där
den kinesiske resanden angifvit deras
tillvaro. (Dock må nämnas, att
Rubru-quis, som reste år 1255, nämner att
konungen af Caracorum regerade öfver
ett folk Merkit och att
franciskanermunken Piano Carpini (1246) talar om folket
Merkiti och att dessa båda namn
möjligen äro identiska med det nuvarande
Merket). Hsi lämnar också en
anmärkningsvärd skildring af Lop-nor och
omnämner alla de olika bassänger, som då
funnos, han talar om naturen,
infödingarnas sysselsättningar, lokalstyrelsen, och
vet, att de muhamedanska höfdingarna
titulerades »hakim» (Jakub-Bek införde
bek-titeln), han berättar på hvad sätt
infödingarne betala sin skatt till den kinesiske
Tsun-tan af Turfan och uppgifver ytterst
noggrannt afstånden till Lop-nor från
flera viktiga punkter. Så finner han
afståndet mellan Kara-schahr och Lop-nor
uppgå till 260 verst, under det att
Prsche-valskij (1876), den förste europé som
besökte sjön, uppgifver samma afstånd
till 370 verst. Båda hade rätt, ty sjön
har under det senaste århundradet flyttat
sig åt söder, såsom jag med
hydrografiska och historiska fakta på platsen
kunnat styrka. Att kineserna däremot
under senare hälften af innevarande
år-hundrande icke besökt det norra
Lop-nor eller åtminstone icke reviderat sina
gamla kartor, framgår af den stora karta
öfver hela Kina, som år 1863 utgafs i
Wu-tshang-fu och som i afseende på
Lop-nor är efter sin tid, ty där är den
norra bassängen inlagd såsom den såg
ut, innan Tarim ändrade sitt lopp och
bildade den nya, södra sjön.
Då Prschevalskij återvändt från sin
expedition till Lop-nor, höll Richthofen,
stödjande sig på kartor och kinesiska
urkunder, ett skarpsinnigt föredrag i
geografiska sällskapet i Berlin, däri han
försökte bevisa, att Prschevalskij ej
besökt de kinesiska kartornas Lop-nor utan
en annan sjö, som på dessa kartor kallas
Khas-omo och ligger en breddgrad
sydligare, och hans konklusion lydde, att
»Tarim-floden förr blott haft ett östligt
förlopp till det verkliga, stora Lop-nor
men i senare tid sändt ut en förgrening
mot sydost, som sedermera växte till
hufvudflod, och att denna arm
utmynnade i den fordom isolerade sjön
Khas-omo, som, tack vare det lifliga tillflödet,
öfvergick till att blifva hufvudreservoar.
Kort därpå utgaf herr Delmar
Morgan en hel bok om Lop-nor (From Kulj a
across the Tian-shan to Lob-nor,
London 1879) och införde däri äfven
polemiken mellan Richthofen och
Prschevalskij, som alltjämt vidhöll, att han besökt
det enda, verkliga Lop-nor, och denna
åsikt öfvergaf han icke ens vid sitt andra
besök vid sjön, år 1885. Han stödde
sig dock blott på hvad han själf sett
och hyste intet förtroende till de
kinesiska kartorna, hvilkas topografiska
noggrannhet dock är beundransvärd. Men
därtill kom, att han icke sett sig
tillräckligt omkring, ty han följde Tarims lopp
mot söder och kunde icke veta, om floden
utsände någon annan arm mot öster till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
