Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Några ord om min resa genom Asien. Af Sven Hedin. Med 10 bilder, hvaraf 8 efter teckningar och fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
sven hedin.
428
sivt gröna punkter, det är oaserna,
trädgårdarna och åkrarna kring städer och
byar, och vidare skulle han se
flodloppen kantade af idel skogar. Men allt
det öfriga är sandöken, den mest
ödsliga och döda öken, som ej tål lifvet i
någon form och dödar de lefvande
varelser, som våga sig dit. Oscar Peschel
har träffande liknat gamla världens
öknar vid en flodbädd af oerhörda
dimensioner, som börjar i Mongoliet under
namnet Scha-mo eller »Sandhafvet»,
fortsätter öfver Lop-nor-området och kallas
Gobi och längre västerut Takla-makan,
afbrytes sedan af berg men dyker åter
upp i Fergana och Transkaspien —-
Ka-ra-kum och Kisil-kum (»den svarta och
den röda sanden») — och i Persien som
Descht-i-Kevir. Men ökenbältet slutar
icke här, det går vidare genom Arabien
och Sahara, och blott oceanen bjuder det
en gräns. Sahara är dock ett intet mot
Takla-makan, ty det har sina oaser, källor
och vägar, men Takla-makan är blott etthaf
af sand, med flygsanddyner af ända till 50
meters höjd. Denna öken sprider sig, och
flygsanden vandrar mot sydvest och
hotar oaserna vid Kwen-lun-bergens norra
lot. Den har redan slukat många i
forntiden blomstrande städer. Två sådana
upptäckte jag mellan Khotan-darja och
Kerija-darja på nyåret 1896, och det skall
sannolikt lyckas framtida forskningar att
upptäcka flera.
Hela Jarkent-darjas östliga lopp
genom öknen erbjöd vidare ett intressant
fält för iakttagelser, ty det trassliga
flodsystemet har aldrig blifvit fullt utredt.
Jag fann här tre från hvarandra skarpt
skilda bäddar: den egentliga Tarim
(»floden»), som här dock visserligen kallas
Ugen-darja, söder därom Atjick-darja
(»den salta floden»), som blott på våren
och sommaren för vatten, samt den
nordligaste, Intjicke-darja (»den smala floden»),
som gör skäl för sitt namn, ty i en djupt
insågad trång bädd slingrar den sig åt
öster för att liksom Atjick-darja förena
sig med Tarim, där den kröker af åt
söder. I Tarims urskogar lefva äfven
herdar; hjortar och antiloper äro där
allmänna, och äfven kungstigern ströfvar
omkring i utkanterna mot öknen.
Efter återkomsten frän Lop-nor till
Khotan återstod en af de svåraste
punkterna af mitt program: det norra okända
Tibet. Det område, som här
undersöktes och kartlades, ligger mellan 35 och
36° nord. br. och mellan Tjertjens och
Tso-han-gols meridianer, alltså söder om de
delar af norra Tibet, som undersökts af
Prschevalskij, Carey och Pjevtsoff och
som från norr till söder blott korsats af
Bonvalot och Henrik af Orléans samt
Dutreuil de Rhins, hvilkas vägar jag
således skar i två punkter. Det skulle
föra mig för långt att ingå på resultaten
af denna färd. Vare det nog sagdt, att
bergskedjornas inre sammanhang
utreddes, en hel rad af nya saltsjöar och
vattendrag upptäcktes och klimatet och
naturen studerades.
I Tsajdam sammanträffade vi med
de första mongolerna och följde delvis
samma vägar som Prschevalskij och
Rockhill. I Kuku-nor-området måste vi vara
på vår vakt mot de krigiska tanguterna,
och i Si-ning funno vi den första
kinesiska staden. På färden genom Ala-schan
valde jag en ny väg, men i Ordos och i
norra Kina voro vi i välkända trakter.
Mången har förvånat sig öfver att
jag såsom ensam europé kunnat
genomtränga Asien och utan att ett hår blifvit
krökt på mitt hufvud vistas 3V2 år bland
asiatiska folk. Det är dock icke så svårt
som man tror. I obebodda trakter är
man ju alltid säker, och i bebodda är
man säker, om man behandlar
människorna såsom människor. På samma
gång den europeiske resanden genom
sitt lugn imponerar på och behärskar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
