Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gustaf III porträtterad af Sergel. Af Georg Göthe. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
om, då man ser hans senare
Gustafsporträtt —• om konstnären varit mera
intresserad för sin uppgift, om han känt
konungen från intimare sidor, om han
svärmat för honom, så som han senare
gjorde.
Bläddra vi så i Sergels efterlämnade
papper (i Nationalmuseum), finna vi några
porträttstudier, som vi här afbilda, och
som af det med italiensk vattenstämpel
försedda papperet samt ett på baksidan
antecknadt årtal (1784) att döma, tillhöra
tiden för Gustaf III:s och Sergels
gemensamma besök i Italien. Särskildt två
af dessa fint tecknade profiler ha ett
spirituelt tycke, ett personligt lif i dragen,
som göra, att de intressera oss mera än
1779 års byst och preludiera på en
senare bysttyp, som vi straxt skola nämna.
Huruvida de äro förstudier till något
bestämdt plastiskt arbete, kan jag ej afgöra,
det skulle då kunna vara någon
medaljong, t. ex. den, hvaraf Gustaf III senare
(1791) skänkte ett exemplar i marmor till
borgerskapet i Gefle.
Till ungefär samma period torde den
lilla pennteckning höra, som jag för
kuriositetens skull här intager, och som
enligt Sergels anteckning visar oss, hur
Gustaf III såg ut en morgon, då han
besökte konstnärens atelier. Konungen
var rätt hemmastadd i den ateliern, där
han en tid till och med plägade ha sina
maskeradkostymer förvarade. Det är
samma atelier vid Hötorget, som John
Börjeson ännu begagnar. Den stora, ner
i pannan sittande hatten synes tyda på
en önskan att vara inkognito. I alla
händelser har Sergel i denna teckning
mindre åsyftat något redogörande porträtt
än han i förbigående velat fasthålla den
pittoreska figur, som konungen i denna
utstyrsel gjorde.
Så kom den stora beställningen på
monumentalstatyn. Då Gustaf III,
berättar Elers, efter det ryska krigets af-
begrafningsmonu mentet i riddarholmskyrkan.
slutande 1791 intågade i Stockholm från
Haga, möttes han vid stadsporten af
magistratens och borgerskapets
deputerade, å hvilkas vägnar öfverståthållaren
Carl Sparre framförde en underdånig
anhållan att få föreviga hans minne med
en bronsstod. Sergel var naturligtvis
själfskrifven till verket och allt annat än
ovillig att utföra det. Redan 1790 hade
dock (enl. Adlerbeth) Stockholms
borgerskap uppgjort kontrakt med skulptören
om en staty till ett pris af 12,000
riksdaler. Och 1790 är det årtal som
monumentets inskrift anger.
Samma år eller senast det följande
hade Sergel den lilla proportionsmodel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
