Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 4, April - Konst. Japansk utställning. Af John Kruse - Musik. Af M. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
DAGBOKEN.
med en halft vresig, halft slö blick, liksom
lyssnande till någon person, som afbrutit
honom i hans kära rökning. Figurens hvita, svarta
och gula toner framträda vackert mot den
mörka bakgrunden, som stöter svagt i violett.
Shikos »Vadstället» med sin bärare, pustande
under tyngden af den japanska lady, som han
har den äran att bära på sina axlar genom
flodens böljor, är äfven framställd med lif och
humor. Några få prof visade utställningen på
japanernas skicklighet i karikatyren — den
gren af figurframställning, som passar deras om
fransmännen erinrande frivola och uppsluppna
lynne bäst och i hvilken de också
åstadkommit i sitt slag utmärkta saker. Det var till
större delen bilder af skådespelare och
brottare. Bland dessa utmärkte sig, genom en
relativt god teckning, en till hälften naken
skådespelare, som med utspärrade ben och krökt
rygg böjer sig snedt framåt och gör en
underlig gest med armarne, ett verk af målaren
Toyokuni (1768—182 5), berömd för sina
framställningar af skådespelare och teaterscener.
De bästa karrikatyrerna voro dock några
utförda af Japans i Europa berömdaste konstnär
Hokusai, som på utställningen var
representerad med en hel del både målningar och
gravyrer, för hvilka vi emellertid uppskjuta
redogörelsen til! nästa häfte. De brokiga
populära träsnitten, af hvilka de flesta äro afsedda
som omslag för de japanska röfvar- och
rid-darromanerna, äro i all sin skrikande
anilin-färgprakt ofta roande genom den inblick de
lämna i japanernas mytologiska föreställningar
och dagliga lif samt genom den sträfvan de
röja att ge figurerna en saftig karakteristik.
Sinnesrörelserna uttryckas dels genom färgen,
så att de eljest krithvita ansiktena framställas
ljusröda eller högröda, dels genom grimaser,
som i sin drastiska öfverdrift äro lustiga nog.
Anmälaren hade turen att genomgå dessa
gravyrer i sällskap med en svensk fackman på
området, hvilken själf varit i Japan och
kunde gifva intressanta upplysningar om hvad de
för en oinvigd ofta obegripliga scenerna
föreställa. En gravyr visade sålunda tydligen
de-montämjaren Shoki — ett slags japansk
Herkules och en af älsklingsfigurerna i Japans
konst — bister och grym, stor och bred,
hållande i handen en väldig svart båge, hvars
gula sträng tvänne ynkliga magra stackars
demoner med mörkbruna ansikten under
fruktansvärda ansträngningar och ohyggliga
grimaser söka spänna utan att lyckas. På andra
stycken såg man än gästerna i ett fridfullt
té-hus, öfverskuggadt af blommande äppleträd,
än barnens fest i maj månad, än en seen ur
en riddarroman à la grefven af Montecristo
med folk, som klättra oförskräckt upp och ned
på de lodräta murarna af en klippborg, än
skådespels- eller krigsscener o. s. v.
I skildringen af naturen och dess
företeelser visar den japanska konsten sin bästa och
älskvärdaste sida. Här framträder ock med
särskild styrka det dekorativa element, som
gifver denna konst dess väsentliga karakter. Den
lilla utställningens styrka låg också på detta
område. I »Dagbokens» maj-häfte skola vi
återkomma härtill, liksom till de verk, hvarmed
de två stora konstnärerna Hokusai och
Hiro-shighé voro representerade.
J. K-e.
MUSIK,
K. OPERAN.
Mars 2 1. Faust.
„ 22. Alphyddan. Orfevs.
April i. Don Juan. (Hr d’Andrade).
3. Wilhelm Tell. (Hr d’Andrade).
„ 8. Barberaren i Sevilla. (Hr d’Andrade).
KONSERTER.
Mars 21. Hr Häggs orgelmatiné.
27. Tredje symfonikonserten.
28. Hr Lindströms orgelkonsert.
„ ;o. Hr O. Lejdströms romansafton.
April 4. O. D.-matiné.
„ 5. Fröken Alma Malmströms konsert.
6. Nerudakvartettens första soaré.
8. Nerudakvartettens andra soaré.
Från Operan har jag denna gäng, om jag
undantar återupptagandet af den gamla
enaktsoperan »Alphyddan», hvars nätta musik
ännu låter höra sig, samt en repris af Faust
med fröken Petrini, hvilkens Margaretha är
en god studie efter franska mönster, hr
Le-mon, som icke utan framgång sjöng Faust, och
hr Söderman, hvilkens Mephistofeles var en
med måtta och säkerhet genomförd konstnärlig
prestation, endast att tala om d’Andrades
gästspel, hvilket tills dato blott omfattat »Don Juan»,
»Tell» och »Barberaren i Sevilla», alltså idel
framställningar, hvilka sedan sångarens
föregående besök här äro oss välbekanta och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
