Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 8, Aug. - Konst. Tegelarkitekturen i norra Europa och Uppsala domkyrka. Af John Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGBOKEN.
59
KONST.
TEGELARKITEKTUREN I NORRA
EUROPA OCH UPPSALA DOMKYRKA.
LTppsala domkyrka har hittills
betrak-’ tats såsom närmast öfverensstämmande
med den franska gotikens katedraler i fråga
om såväl den allmänna anläggningen som de
utsmyckande detaljerna, om ock materialet,
tegel, medgifvits hafva icke obetydligt
medverkat till minskning af likheten med de
franska kyrkorna af huggsten. Särskildt i koret
med dess rikt utvecklade kapell-krans har man
ansett det franska inflytandet otvifvelaktigt,
hvaremot västpartiet med tornen och den med
årtalet 1431 märkta portalen erkändes visa
en påfallande likhet med den s. k. baltiska
tegelkyrkogruppen, hvilken i synnerhet
blomstrade i de södra Östersjöländerna men äfven
norr om Östersjön har representanter, bland
hvilka främst märkes S. Petri-kyrkan i Malmö,
utmärkt för sin vackra resning, sina goda
proportioner och sin intressanta och ganska
rika utsirning med ornament i brändt tegel.
Var man sålunda tämligen ense i fråga om
Uppsala-dàmens stil, var man det däremot icke
beträffande tidpunkten, då kyrkan börjat
anläggas. Enligt en åsikt, i våra dagar
representerad af prof. Nyblom och hvilken vtterst
går tillbaka till de af Verelius och
Pering-skiöld åberopade s. k. biskop Karls i Vesterås
anteckningar (excerpta), skulle kyrkan ha
börjat byggas i slutet af 1 2 50-talet, och den ende
kände af dess tidigare byggmästare skulle vara
fransmannen Etienne de Bonneuil, som enligt
ett i Riksarkivet bevaradt dokument år 1287
var, jämte 1 o gesäller och 1 o lärlingar,
anställd vid Uppsala-dömens byggnad. En annan
åsikt, förvarad af herr C. M. Kjellberg, låter
byggnadsarbetet börja just 1287, så att
Etienne de Bonneuil blir den förste byggmästaren.
I en i Antikvarisk tidskrift, 1 5:de delen,
publicerad undersökning har docenten E.
Wrangel med tungt vägande skäl dragit i
härnad mot de förut härskande åsikterna och
både beträffande kyrkans stil och dess
anläggningsår uppställt nya teorier: Uppsala
domkyrka, långt ifrån att vara blott en kopia
efter franska mönster, är fastmera en ganska
själfständig skapelse. Icke blott i material
utan äfven i grundplan och detaljer visar den
i hufvudsak öfverensstämmelse med den
nordeuropeiska gotiken sådan denna utvecklat sig
dels i Nederländerna, dels i Nordtyskland.
Det franska inflytandet visar sig egentligen
endast i korpartiet med dess fem själfständiga
kapell, som hafva egna hvalf, skilda från
omgångens, och af hvilka det mellersta är längre
utdraget än de öfriga. Om kyrkans förste
arkitekt varit en fransman, hvilket i
betraktande af den lifliga förbindelse, som på
1200-talet rådde mellan Uppsala och Paris, icke
synes osannolikt, så har han åtminstone på
vägen till Sverige, såväl i Nederländerna som
i norra Tyskland, tagit intryck af de stora
gotiska tegelkyrkor, han där fick skåda, och
af hvilka fiera visa slående öfverensstämmelser
med Uppsala-dömen; så har t. ex.
Marien-kirche i Lübeck likaledes det yttersta
korkapellet långt utdraget; katedralen i Brügge
har, liksom den i Gent, på franskt manér alla
korkapellen själfständigt utvecklade, såsom
händelsen äfven är i Uppsala-dömen, hvilken
1 ett par andra ounkter, särskildt hvad
beträffar pelarnes profilering och »knektarnes»
anordning, öfverensstämmer med
Brüggekate-dralen.
Hvad tidpunkten för kyrkans anläggning
beträffar, sätter Wrangel denna hvarken till
slutet af 1250-talet eller till 1287 utan till
början af 1270-talet. Grunden för det första
af dessa antaganden utgöres, såsom of^an
nämts, af biskop Karls i Vesterås
anteckningar, men dessa anses numera blott och bart
såsom ett falsarium från 1600-talet, hvadan
det på dem byggda antagandet måste falla,
om det ej stödes af andra bevis -—- något
som ej är fallet. Alt sätta anläggningsåret
till 1287 stöter på så många svårigheter, att
det ej heller går för sig. Däremot finnes det,
såsom förf. visar, åtskilliga både verkliga
bevis och billiga skäl, som sätta det så godt
som utom tvifvel, att kyrkan börjat byggas i
början af 1270-talet. I ett af de i Svenskt
Diplomatarium tryckta brefven från 1271
säges uttryckligen, att domkapitlet i Uppsala,
d. v. s. »gamla Uppsala», där den äldsta
me-tropolitankyrkan var belägen, föreslår, att
domkyrkan måtte flyttas till en lämpligare och
värdigare plats. Aret förut hade konung
Valdemar och landets förnämste representanter
på herredagen i Söderköping beslutit, att
domkyrkan skulle, med bibehållande af sitt gamla
namn och alla sina rättigheter, flyttas till ett
lämpligare ställe, och den 9 sept. 1271 näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
